Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 55. Vättern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vättern är begränsad dels af flacka lågland, dels af
mycket vexlande bergstrakter. Hans djup är mycket olika.
På flere ställen är det högst betydligt, om ock icke så stort
som folktron föreställer sig. I senare tider verkstälda
mätningar hafva ådagalagt, att sjöns största djup är omkring
sjuttio famnar.
Vättern är så väl öppen som isbelagd ansedd farlig
att färdas på, och han gör äfven skäl för detta vanrykte.
Hans kristallklara vatten, genom hvilket bottnen kan skönjas
på ända till åttio fots djup, försättes så lätt i rörelse, att han
stundom råkar i stark sjögång till och med vid lugnt väder.
Denna märkvärdiga tilldragelse kallar allmogen ”lunken”,
d. v. s. lugn-svall. Denna sjögång utan blåst är väl ej
farlig för de sjöfarande, men dock ganska besvärlig, emedan
man derunder ej har så mycket gagn af seglen, att farkosten
lyder roder. Så mycket farligare är det att färdas öfver
Vättern, när storm är på färde. Hastigt försättes då ofta den
nyss lugna, spegelklara vattenytan i en förfärlig svallning,
och sjöns ojemna stränder orsaka vådliga vindkast. I
synnerhet under senhösten är han fruktansvärd, och fiskare blifva
då ej sällan offer för hans raseri. Vestliga stormar anses vara
vådligast. Hans lugnaste tid är vanligen omkring
sommarsolståndet, då han flere veckor kan ligga lugn och klar som
en spegelyta.
Vättern lägger sig sällan förr än i slutet af januari,
stundom icke förr än i mars. För att isen skall blifva stark,
hvilket knappt inträffar två år bland tio, bör snöyra inträffa strax
före isläggningen. Deremot kan sjön bryta upp så plötsligt,
att fiskare, som sitta ute på isen och meta, icke en gång
hinna att rädda sig till närmaste land, utan måste segla
omkring på ett isstycke, tills detta flyter i land eller hjelp
kommer. Ej sällan frysa eller hungra de i hjel under
väntan härpå, eller ock går deras farkost i spilror, och de sjunka
ned i djupet.
Hägringar förekomma ofta på Vättern, synnerligen
under sommaren vid stark hetta, lugn och solrök, och anses
förebåda ändring i väderleken: storm eller ihållande torka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
