Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 74. Bleking: - 75. Näktergalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu den Småländska nordiska naturen med kustlandets
sydliga, tallskogen med löfskogen, klipporna med kullarne. I
mellanbygden har löfskogen tagit öfverhanden, och bergen
hafva sänkt sig till sluttande höjder. I strandbygden
tränger hafvet in med sina vikar och gifver landet åter ett
annat skaplynne. Skärgården är på östra sidan, särdeles i
Karlskronabugten, rik på holmar och klippor. Men öarna
glesna småningom mot vester och sluta med Tärnön nära
Karlshamn; hvarefter man icke mera finner någon skärgård.
Han återträffas sedan åt vester ej förr än vid Varberg.
Bleking har ingen enda stor sjö. Den största
innehåller knappast fem hundra tunnlands vidd. Deremot har
landskape många kärr, mossar och vattensjuka trakter, hvilket
kommer sig af mellanbygdens jemnländiga läge och hennes
instängning af en låg kustås. En af de märkligaste sjöarne
är Vesan, hvilken genom upplandning ständigt minskas. Hela
sjön är en qvarlefva af ett segelbart sund, som i forna tider
skilde det betydliga Listerlandet, hvilket då var en ö, från
fastlandet, men hvars södra utlopp blifvit uppslammadt.
Märkligt är, att flere af de floder, som gå tvärt igenom
Bleking, hafva sina stora forsar temligen nära hafvet.
Mörrums å har vid kyrkan af samma namn ett högt fall, i hela
södra Sverige ryktbart för sitt rika laxfiske. Ronneby å har
ett genom sin naturbildning märkvärdigt fall, der floden
störtar sig mellan Djupadals lodräta klippväggar och snart
derefter bildar Ronnebyfallet. Lyckeby å slutar sin i så
många krökningar slingrande flodbädd genom ett högt fall nära
hafvet.
Några enstaka höga bergklintar resa sig icke inom
Bleking. Endast ”Listers hufvud” på Listerlandet är
märkligt och begagnas såsom sjömärke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
