- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
275

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Om Birger Jarls lagstiftning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

.

11. Om Birger Jarls lagstiftning



Qvinnans rätt var fordom föga större än trälarnes. En
dotter hade ingen arfsrätt i sin faders hus och fick ej
bestämma om sitt giftermål. Likväl inhemtade fadern oftast
sin dotters tycke.

En yngling, som ville begära en flicka till äkta, begaf
sig, åtföljd af sina närmaste fränder, till hennes fader. Der
uppgaf han, hvad han utfäste till egendom åt sin blifvande
hustru och hvad han ville gifva hennes fader. Detta
kallades vingäf och dermed ansågo bruden liksom köpt. Fadern
deremot bestämde, hvad han ville gifva dottern till brudskatt.
Detta kallades hemgäf och utgjorde hennes enda arf. En
laglig hustru måste vara sålunda vunnen med gåfva och tal och
kallades adalkona. Hon fick, när hon bröllopsdagen blifvit
hemförd till brudgummen, namn af husfruga eller husfru och
bar en nyckelknippa såsom tecken dertill att hon egde att
styra och råda inom hus. För öfrigt var hon mannens vilja
underkastad. Hon egde utan hans tillåtelse icke att sälja eller
köpa. Hon fick icke utan hans lof besöka sina fränder. Han
kunde aga och straffa henne efter godtfinnande. Om qvinnan
begick ett brott, berodde det helt och hållet af mannen, som
var herre öfver hennes lif, om han ville skona henne eller
icke, och hon straffades icke af andra. Deremot måste
mannen umgälla hvad hon brutit, ty han hade att ansvara för
hennes gerningar.

Birger Jarl, som ansåg, att qvinnan borde ega större rätt
till egendom, och att hustrun och dottern borde hafva bättre
vilkor än trälen, lät i lagen skrifva, att dotter skulle ärfva
hälften så mycket som son, och laggift hustru undfå laga
tredjedel i mannens bo.

Denne Sveriges mägtige höfding handlade ock i sitt höga
kall som fridens vårdare på ett sådant sätt, att minnet deraf
aldrig försvunnit. Från honom ut gingo de lagar, som
framför allt togo qvinnan, hemmet, tinget och kyrkan i hägn.
Stora böter lades å den våldsverkan, som träffade qvinna,
eller som öfvades i kyrkan, i bondens hem, å tinget eller
under färd till eller från dessa fridlysta ställen.

Så aflyste ock Birger Jarl en gammal hednisk sed, då
han påbjöd, att derefter ingen, som bar kristet namn, finge
sjelfmant gifva sig till annan mans träl. Ungefär hundra år
derefter lät konung Magnus Eriksson fullkomligen aflysa allt
slags träldom i Sverige.
*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 16:02:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lff1u/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free