- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
287

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Gustaf Vasa och Dalkarlarne.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hatlig. En dag flydde han, förklädd i bondekläder, och kom
lyckligt till den fria riks- och hansestaden Lybeck. Derifrån
skeppade han sig åter öfver till fäderneslandet.

I Sverige var allt i förvirring. Gustaf mötte redan i
Kalmar modlöshet eller förtviflan. Kristian var blifven
Sveriges konung, och Gustaf, som icke ville höra talas om något
sådant, lopp fara till sitt lif. Ju längre han kom in i
landet, desto vissare underrättelser fick han om olyckans vidd.
Slutligen träffades han på Räfsnäs gård i Södermanland af
nyheten om Kristians blodiga framfärd i Stockholm med
Sveriges råd och adel. Då beslöt Gustaf att våga det yttersta.
Han visste, att i Dalarne funnos män, som förr en gång
mägtat drifva fiender ur Sverige.

2.



I slutet af november månad kom Gustaf upp till
Dalarne. För att vara okänd, hade han hos en bonde aflagt sin
herredrägt, rundklippt sitt hår, klädt sig med trind hatt och
kort vadmalströja, och han gick sedan med yxa på axeln lik
bonddrängarne omkring och sökte arbete.

Han tog först tjenst hos den rike bergsmannen Anders
Persson på Rankhyttan, på hvars loge han tröskade några
dagar. Snart märkte likväl de andra drängarne, att han var
föga van vid arbetet, och de tyckte sig finna hos honom
andra later och åtbörder än hos en vanlig bonddräng. En piga
såg också en gång en silkeskrage sticka fram undan
vadmalströjan, hvilket hon strax berättade för sin husbonde. Denne
kallar Gustaf afsides, betraktar och igenkänner honom snart,
ty de hade ofta varit tillsammans i Upsala. Anders Persson
mottog då visserligen Gustaf väl, men när denne berättade om
Stockholms blodbad och manade honom till fäderneslandets
räddning, började han draga sig undan; ja, af fruktan
vågade han icke ens att längre hysa Gustaf, utan rådde honom
att begifva sig längre upp i landet och ofta byta om
vistelseort. Gustaf Vasa lemnade den klenmodige vännen och
begaf sig på vägen till Ornäs, der hans forne Upsalavän Arendt
Persson Örnflykt bodde.

Gustaf förtrodde sig och alla sina förslag öppenhjertigt
åt Arendt. Denne sluge man bemötte honom väl och låtsade
gilla hans förehafvande, lofvade ock att dertill bidraga så
mycket han förmådde. Han skulle strax, sade han, sjelf resa
bort för att utforska grannarnes tänkesätt härutinnan. Gustaf
förde han upp till ett högt beläget loftrum, der denne
emellertid kunde få hvila sig. Gustaf, glad att ändtligen hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free