- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
298

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Olaus och Laurentius Petri.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

4.



Icke långt derefter kom konung Gustaf sjelf med två
tusen välrustade ryttare till Upsala. Följd af ärkebiskopen på
ena och kansleren Laurentius Andreæ på den andra sidan, red
han ut till gamla Upsala och höll stilla på en af högarne.
Uplands allmoge var honom der till mötes kallad och stod nere
på ängen framför konungen.

Han började då tala dem till om både andliga och
verldsliga ting, synnerligen dock om den sanna trosläran. ”Här
äro”, sade han slutligen, ”för månge late och onyttige prester
i riket; dessutom är hvart kloster fullproppadt med munkar,
föga bättre än en ohyra, som förtär den bästa grödan af
landet. Vore det icke likligt att med dem hålla en mönstring?
De, som vore lärde och skicklige att predika, kunde få godt
underhåll; de öfrige måtte nära sig i sitt anletes svett som
andra menniskor. I deras ställe kunde man skaffa
skolmästare, som borde upptukta ungdomen i lärdom och goda
seder.”

Men bönderna började skria och ropa, att de måtte få
behålla sina munkar, efter de sjelfve ville föda dem. De hade
hört, att man ville afskaffa Latinska messan och ändra deras
gamla tro. Kansleren mäster Lars vore till allt detta
orsaken: de begärde derföre att få rycka honom ur staden och
straffa honom. Gustaf log och frågade dem, om de kände
mäster Lars. Bönderna svarade: ”Icke känna vi honom,
men om vi hade honom här ibland oss på löten, så skulle vi
nog blifva bekanta.” Gustaf befalde nu en af sina hofmän
att tilltala bönderna på Latin. Hofmannen började högt och
väl. Men då de hörde det främmande språket, ropade de, att
de ej förstodo hvad mannen talade. ”Men hvarföre”, sade då
Gustaf, ”älsken I så högeligen den Latinska messan, den I
icke heller begripen?” Bönderna kunde väl ingenting svara
härtill, men fortforo dock att knota. Gustaf förstod, att de
ännu voro alltför okunnige och förvillade för att förstå sitt
eget bästa, och ville således denna gången intet vidare med
dem företaga, utan red tillbaka med sitt sällskap till nya
Upsala.

Men innan årets slut visade Gustaf tydligt, att han ej
längre var påfvens och den katholska kyrkans lydige tjenare.
De båda upproriske prelaterna mäster Knut och Peder
Sunnanväder, som äfven efter sin afsättning förehaft stämplingar
emot konungen, fördes fängslige i hans våld. Han lät döma
dem begge till döden, och de afrättades skymfligt, den ene i
Stockholm, den andre i Upsala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free