Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 19. Vesterås riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvergifvet och försvarslöst riket då blefve; huru denne herren
vore den ende, som kunde fullborda hvad så med Guds hjelp
vore börjadt. Han lade dem på hjertat, att de skulle betänka
rikets vådliga läge och allra först bedja konungen taga sin
hotelse tillbaka och åter vara deras nådige herre.
Detta talet mottogs väl af allmogen och en stor del af
adeln, och var det så de flestas vilja att enträget bedja
konung Gustaf att stadna i sitt rike. Och så skildes de den
dagen, sedan de först hört ett långt samtal mellan den nya
lärans kämpe, mäster Olaus, och den katholska kyrkans
försvarare, Peder Galle.
5.
Men när ständerna femte dagen kommo tillsammans och
afsände sina bud till konung Gustaf, fingo de den svåra
underrättelsen, att konungen ej ville taga sitt ord tillbaka.
Sändebuden hade sökt att med tårar och knäfall beveka honom,
men förgäfves. Då sågos bestörtning och oro öfverallt. Nya
sändebud affärdades, men kommo åter med samma svar.
Oron och oordningen blefvo nu fullkomliga: somlige gräto,
andre ropade, andre rådplägade. Modet sjönk hos de
öfvermodige. Ture Jönsson och biskop Brask visste ej hvad de
skulle företaga; de läste nogsamt i de uppretade böndernas
blickar hvad de af dem hade att vänta. Den ene efter den
andre gick emellertid upp till konungen, sökande med tårar,
böner och knäfall att blidka och beveka hans vredgade sinne.
Slutligen gaf han efter, och lät förkunna dem, att han
följande dagen skulle träda in i deras församlingsrum.
Om den sjette dagen är nu endast att i korthet säga, att
Ture Jönssons anhängare och biskoparne med Brask i
spetsen måste gifva efter för konungens vilja. Ständerna beslöto
bland annat: att biskoparnes, kyrkornas och klostrens
öfverflödiga egendomar och inkomster skulle anslås till kronans
behof; att allt det, som efter den s. k. Karl Knutssons räfst
vore skänkt eller såldt till kyrkan, skulle af kronan och
äfven af adeln få återbördas; samt slutligen att Guds rena ord
skulle i alla rikets kyrkor predikas.
Detta riksdagsbeslut följdes sedan af ännu noggrannare
bestämmelser om kyrkans nya ställning, och var härmed den
Svenska reformationen stadgad.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0312.html
