Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Lefnadssättet på Gustaf den förstes tid. - 23. Upsala möte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ditsändt till hans och rikets förderf, hvarföre han med största hast
skickade det åter till Danmark igen.
Middagen åts klockan tio, qvällen klockan fem. Redan emellan
nio och tio på aftonen gick man till sängs, men steg så mycket
tidigare upp.
Kläderna gjordes till det mesta af ylle; linne räckte knappt till
underkläder. Helgdagsdrägterna voro dyrbara, men starka. En kjortel
tjenade ofta mormor, mor och dotter efter hvarandra till högtids.
Qvinnorna hade uppstruket hår och långa, tätt åtsittande klädningar
med höga spetskragar. Karlarne nyttjade den Spanska drägten.
Deras hår var långt och skägget rakadt; men detta ändrades sedermera,
så att blott presterna bibehöllo det långa håret och den släta
hakan. De andre buro kort hår och långt skägg.
Vägarne voro ganska dåliga och få, så att vagnar sällan kunde
nyttjas. Under Johan den tredjes tid inkom den första öfvertäckta
vagn. De flesta resor skedde till häst; och då det regnade, togo de
kungliga prinsessorna stora vaxdukskappor öfver sig.
Höga titlar brukades icke. Konungen kallades hans nåd,
prinsarne junker, prinsessorna fröken. Om adelsherrarne nyttjades ej
deras slägtnamn, utan fadersnamnet; t. ex. i stället för Ture Roos
eller Lars Sparre skref och sade man Ture Jönsson, Lars Siggeson,
eller ännu kortare herr Ture, herr Lars.
Hos hela folket rådde mycken vildhet och oordning, följder af
tiden sjelf och de många inhemska krigen. Näfrätten anlitades mer
än lagen. Vapen och vapenöfningar nyttjades ständigt. Riddarne
voro ännu såsom i forna tider högst okunnige, i synnerhet de äldre.
Många af konung Gustafs höfdingar och ståthållare kunde ej ens
läsa, ännu mindre skrifva. De måste hålla en särskild man för att
läsa och besvara konungens bref. Katholska läran var väl afskaffad,
men mycket af hennes vidskepelse blef qvar, och icke blott allmogen,
utan äfven de förnämare trodde på trolleri, skogsrån, tomtegubbar,
necken m. m. Läkarekonsten bestod också till det mesta i böner
och besvärjningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
