Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Axel Oxenstjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Högtidligt rörande äro de bref, de ömsesidiga
uppmuntringar den store konungen och den lika store ministern skrefvo
till hvarandra, båda på sina skuldror nogsamt kännande
regeringsbördans tyngd. ”Jag beder eder”, skrifver konungen
en gång, ”att hafva friskt och stadigt mod och icke uppgifvas
vid alla de vedervärdigheter, som i dessa tunga tider möta,
utan besinna, att med svårigheterna växer ock äran så hos
samtid som efterverld, och slutligen, att fosterlandets frihet
och Guds sanna dyrkan äro tu ting, de der väl värda äro,
att man för dem alla bekymmer, mödor, olyckor, ja ock
döden sjelf med all glädje undergå bör”.
Verldshistorien kan icke uppvisa mer än en förening af tvenne
sådane män som Gustaf Adolf och Axel Oxenstjerna. Att
hafva frambragt detta hjeltepar, skall i everldliga tider utgöra
Sveriges ära. Och Sveriges ära och välfärd voro just
föremålet för deras gemensamma bemödanden; höjden och
ädelheten af detta mål jemte det i så rikt mått skänkta och
förtjenade förtroendet var det, som förenade deras själar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>