Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 38. Slaget vid Narva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målet, såg han framför sig den Eyska härens sextio åtta tusen
krigare.
Vid underrättelsen om Svenska härens ankomst lemnade dock
zar Peter befälet öfver de Ryska trupperna åt hertigen af Croi, och
begaf sig sjelf på vägen inåt sitt eget rike. Karl deremot uppstälde
sjelf sin här och beslöt att angripa fienden till och med inom hans
egna förskansningar. Det var ej tid att länge dröja, ty nöden
hotade den Svenska hären.
Ryska förskansningarna sträckte sig kring Narva i en lång
halfkrets, med flyglarne stödda mot Narowa-flodens strand. Svenska
hären var för svag att angripa mer än ett par närbelägna punkter.
Dessa utsågos nära midten af Ryska linien. Ett par raketer skulle
vara tecknet, klockslaget tu-tiden, och orden ”med Guds hjelp” lösen.
3.
Nu flögo de två raketerna i luften, och under fältropet ”med
Guds hjelp” drog den lilla Svenska hären framåt. Konungen i sin
enkla blåa rock befann sig ytterst på venstra flygeln, och honom
följde närmast hans drabanter, en utvald trupp om ett hundra
femtio man, som anfördes af Arvid Horn. Något till höger om
konungen gick Magnus Stenbock med Dalkarlarne och så hela den
öfriga hären.
I det samma Svenskarne ryckte fram, uppstod en häftig blåst,
som dref framför sig ett tjockt, men enstaka moln med ett så tätt
snöglopp, att Ryssarne, som hade det samma midt i ögonen, icke
kunde se trettio till fyrtio steg framför sig. Några Svenske
generaler ville uppskjuta anfallet tills ovädret gått förbi. ”Nej”, sade
konungen, ”vi hafva mera gagn än skada deraf.”
Ryssarne, som trott, att Karl dragit sig tillbaka, och som
sedermera förblindades af det starka snögloppet, anade också ingenting,
förr än Svenskarne voro på blott femtio stegs afstånd från vallarne.
Då försvann äfven till allas förundran snömolnet med ens, och vid
det åter frambrytande solskenet störtade Svenskarne mot
förskansningen. Grafvarna fyldes af medförda risknippor, och vallarne
bestegos. Ryska linien bröts och kastades åt sidorna. Detta var gjordt
inom en fjerdedels timme, och genom den tillvägabragta öppningen
sprängde Svenska rytteriet fram att understödja fotfolket.
I början sökte väl Ryssarne försvara sig; men bestörtningen
öfver Svenskarnes underbart hastiga anfall och deras utomordentliga
mod spred sig allt mer, och snart sprungo de som skrämda får om
hvarandra. Många sökte på sidan om Svenskarne fly undan till skogs.
Men då mötte dem Karl sjelf i spetsen för drabanter och dragoner
och jagade dem tillbaka in i trängseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0367.html
