- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
383

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 44. Sveriges grundlagar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

embetsmän och öfvervaka deras verksamhet, att ordna
rikets förhållanden till främmande magter, att förklara krig och
afsluta fred eller förbund, att med folkets ombud stifta lagar
och främja deras verkställighet, att upptaga skatter och
förordna om deras användande.

Men för att tillika förekomma alla missbruk af
konungamagten utrustades en annan magt, riksdagen, med bestämda
rättigheter. Det skrefs i lagen, att konungen väl egde att
stifta och verkställa lagar, men icke andra än dem, till
hvilka riksdagen gifvit sitt samtycke; att konungen väl egde att
upptaga och använda skatter, men icke andra än dem,
riksdagen beviljat, och ej till andra ändamål än dem, som
riksdagen gillat.

Ytterligare betänkte 1809 års grundlagsstiftare, att
konungen, såsom statens öfverhufvud och högste vårdaren af lag
och rätt, måste ega en synnerlig helgd och hans gerningar
vara från allt åtal fredade. Men för att icke en konung i
förlitande på sin oansvarighet skulle kunna begå lagstridiga
eller ovisliga handlingar, skrefvos i lagen några enkla, men
kraftiga bestämmelser. Intet konungens beslut, ingen
konungens utfärdade befallning är en verkligt konungslig befallning
eller en sådan, som förpligtar till lydnad, så vida hon ej är
försedd med konungens underskrift, och vidare med
namnteckning af ett statsråd, som då säges kontrasignera
konungens beslut. Statsråden åter äro konungens och rikets
embetsmän, men icke blott inför konungen ansvarige, utan äfven
skyldige att inför riksdagen svara för sina handlingar.

Före den 22 juni 1866 var den Svenska riksdagen, som
hvart tredje år inkallades, sammansatt af de fyra stånden:
adel, presterskap, borgare och bönder. Men denna fördelning
upphörde med ofvan nämnda dag, och numera sammanträder
hvarje år en riksdag, fördelad på tvenne kammare och utsedd
genom allmänna val af folket.

Till den första kammaren utses af hvarje landsting ett
visst antal riksdagsmän, hvilka efter valet i nio års tid ega
att utöfva sin befattning som riksdagsmän. För val till den
andra kammaren är landet indeladt i valkretsar, så att hvarje
Svensk medborgare, som eger minst åtta hundra riksdalers
inkomst eller jordfastighet af ett tusen riksdalers värde, i sin
valkrets har rätt att deltaga i riksdagsmannaval. Andra
kammarens ledamöter väljas för en tid af tre år.

Den hvarje år sammanträdande riksdagen bör, enligt
beräkning, under fyra månaders tid kunna afsluta sin
verksamhet. Derunder mottager riksdagen och besvarar konungens
propositioner (framställningar), ingår i pröfning af rikets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free