Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Silkesmasken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fina trådar, som masken tvinnar ihop med framfötterna och vecklar
omkring sin kropp, sedan han fäst dem vid en qvist på trädet. På
sju eller åtta dagar uppstår häraf en aflång, guldgul boll, liknande
ett ägg, och detta kallas kokong. Det yttre lagret af en sådan
kokong utgör en invecklad väfnad; men tätt under det samma ligga
trådarne, hvilka äro så långa, att de, sedan de blifvit afhasplade och
vidare beredda, lemna ända till fem hundra alnar silke.
Innerst i kokongen ligger masken såsom i en liten kammare,
der han öfvergår till puppa. Denna puppa är orörlig och ser ut,
som om hon vore död; men efter fjorton dagar sönderspränges
hennes omhölje, och en fjäril framkommer. Detta är den märkvärdigaste
förvandlingen. Huru kommer fjäriln ur sitt fängelse? Benen äro
för svaga att sönderslita den hundrafaldiga tråden; tänder saknar
han helt och hållet; den späda tungan kan väl suga honung ur
blommornas kalkar, men ej genombryta den täta kokongen. Fjäriln skulle
utan räddning omkomma i sitt lilla rum, om ej ett annat medel
stode honom till buds. Af några droppar spinnsaft förfärdigade han
sitt hus; några droppar af en annan saft, som fjäriln har i sin kropp,
upplösa trådhylsan och öppna för fången en beqväm dörr, genom
hvilken han kommer ut.
Silkesmaskens ursprungliga hemland är Kina. Der lefver han
vild på mulbärsträden, på hvilka ofta kokonger hänga öfverallt.
Länge kunde man endast från detta land erhålla något silke,
emedan ingen fick medtaga silkesmaskar derifrån. Men under
medeltiden förde två munkar silkesmasken till Europa. På sina resor
genom Kina aktade de noga uppå, huru man uppfödde masken, och
huru man kom åt silket. Sedan gjorde de sig ihåliga
vandringsstafvar och fylde dessa med silkesfjärilns ägg. Vid afresan
undersöktes noga deras saker; käpparne misstänkte ingen. Så kommo
silkesmaskarne till Europa.
Hos oss lefver dock icke silkesmasken vild, utan uppfödes med
konstens tillhjelp. Man låter äggen utkläckas i kammarvärmen,
matar omsorgsfullt maskarne med mulbärsblad och inrättar små
boningar åt dem af qvistar, vid hvilka de inspinna sig. När spånaden
är fullbordad, bär man kokongerna i en varm bakugn för att döda
larverna. Om man läte dem krypa ut, skulle de förstöra spånaden.
Blott några låter man blifva fjärilar, på det de må lägga ägg. Dessa
fästas följande året vid mulbärsträdets grenar och ur dem
framkomma sedan maskarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
