Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 39. Folket i Nordamerikas förenade stater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
39. Folket i Nordamerikas förenade stater.
Det vidsträckta område, som fått namn af Nordamerikas
förenade stater, består i hela sitt omfång af en yta, som innefattar nära
70000 qvadratmil.
Utom de Atlantiska staterna med en yta af omkring 24000
qvadratmil, vattnad af oräkneliga floder och strömmar, och med en på
hvarjehanda alster rik och fruktbärande jordmån, hafva nya stater
med förvånande hastighet bildat sig i vestern. Detta område, som
sträcker sig ända till Stilla Hafvets stränder, med en yta af ungefär
46000 qvadratmil — den så kallade Mississippidalen och den
ofantliga landsträckan på andra sidan Klippbergen — öfverträffar vida
de östra staterna i jordens fruktbarhet och har en nästan outtömlig
rikdom på alla slags metaller.
Hela detta område bebos af ett folk, fritt som den luft det
andas, ett arbetsamt, kraftfullt och företagsamt folk, tappert och
utrustadt med alla de egenskaper, som utgöra grundvalarne för en
nations storhet och välstånd, och ur hvilka utvecklat sig många
inrättningar, som hafva ådragit sig verldens beundran.
Man har som ett nationalfel hos Amerikanen anmärkt hans
benägenhet för skryt och öfvermod. Det är icke utan, att denna
anmärkning är rättvis. Med förkärlek älskar han sitt land och kan icke
vara blind för de fördelar, med hvilka det är välsignadt. Vid dess
omätliga hjelpkällor och vid dess framåtskridande välstånd ser han,
att inga omständigheter kunna hindra det att blifva ett stort och
mägtigt välde, som må hända i en icke aflägsen framtid skall ega
en afgörande röst i andra lands och staters förhållanden och
rådslag sins emellan.
Ett annat nationalfel hos Amerikanen är hans begär efter det
mägtiga guldet. Han vill gerna förtjena penningar; men det vill
Europeen i allmänhet icke mindre. Skilnaden är, att Amerikanen
bättre än någon annan förstår sig på att förtjena dem.
Men med sin rikdom bidrager han i allmänhet frikostigt till goda
och för hans land gagneliga företag. I hans beräkningar på egen
vinst och förkofran ingår oftast äfven tanken att kunna upphjelpa
och förbättra det samhälle, i hvilket han lefver. Han rufvar icke
öfver sitt samlade guld; han håller icke på sin förmögenhet. Han är
således visserligen penninglysten, men icke snål, icke girig. De flesta
högskolor och öfriga undervisningsverk, fattigvårdsanstalter samt
hundratals andra för samhället nyttiga inrättningar underhållas genom
enskilda, helt och hållet frivilliga bidrag, och detta i synnerhet af
den Amerikanske köpmannen. Kanaler, jernvägar och dylika arbeten
företagas, ofta nog med utsigt på en ganska ringa vinst, af några i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0449.html
