Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1. Cyrus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det bestämdt. I går afton drack du mycket vin, och då talade du
så dåraktigt och sade: Jag kan betvinga hela verlden; den, som
har mod, komme hit! jag vill kämpa med honom. Men då du
uppstod, var du så svag, att du ej en gång kunde stå, utan måste hålla
dig fast i bordet. Se, käre morfar, då tänkte jag att det måste vara
gift i vinet.” Den gamle log och höll från den stunden gossen allt
mera kär.
Cyrus undervisades vid morfaderns hof i allt hvad man då för
tiden plägade lära, såsom stjernkunskap samt konsten att rida, att
jaga och att föra krig. Snart blef han för sin klokhet och raskhet
hela folkets älskling.
Cyrus kunde dock ej glömma, att han var en Perser, och sedan
han vuxit upp, hade han ej lust att längre lyda en Medisk herskare.
Han satte sig i spetsen för sina Perser, öfvervann Mederna och blef
deras konung.
2.
Mediens mägtige granne, den rike konung Kroesus i Lydien, var
en stolt och afundsjuk man. Han anföll Cyrus med krig, men
besegrades af honom. Hufvudstaden i Lydien, Sardes, intogs och
Kroesus sjelf togs till fånga. Ett bål upprestes, och Kroesus leddes
upp derpå för att lefvande brännas. Redan stod bålet i ljus låga.
Då hördes den olycklige ropa: ”O Solon! Solon!” Cyrus ville gerna
veta, hvem han anropade, och lät derföre släcka bålet samt befalde,
att Kroesus skulle föras till honom.
Då nu Cyrus frågade, hvem Solon vore, yttrade Kroesus: ”Jag
har herskat öfver ett stort rike och var den rikaste konung i Asien.
Jag ansåg mig äfven vara den lyckligaste. En gång kom en vis
man från Grekland, vid namn Solon, till mig. Jag lät visa honom
alla mina skatter och var nog dåraktig att hoppas, att han skulle
förvånas öfver mina rikdomar och prisa mig lycklig. Men då han
teg och blott såg på de hopade skatterna, sade jag till honom:
Solon, du har rest vida omkring i verlden och har sett många
menniskor; säg mig, hvem anser du lyckligast? — Solon svarade: En
medborgare från Athen, vid namn Tellus. — Jag förundrade mig
öfver, att han satte en ringa Athenare framför mig, och frågade,
hvarföre han ansåge honom lycklig. — Han sade: Denne Tellus
hade sin tillräckliga bergning, lefde ett sorgfritt lif, nådde en hög
ålder och dog en berömlig död i striden för sitt fosterland. Han
fick ett skönt slut. — Hvem är då näst denne den lyckligaste ?
sporde jag förtrytsamt. — Solon sade: Tvenne bröder, Kleobis och
Biton, från Argos. En fest firades en gång i Argos. Ynglingarnes
moder, som var prestinna, borde vara i templet på bestämd timme.
Då oxarne, som skulle draga hennes vagn dit, ej kommo i rätt tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0458.html
