Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 3. Sparta.
- 4. Greklands frihetsstrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I dessa lagar var Spartanernas lynne uttryckt: de voro tappre
och härdade, stränge och redlige, föraktade veklighet och prakt, men
äfven bildning och förfining. I mycket voro de sålunda ganska olika
Athenarne, och deras vänner voro de ej heller. Emellertid förenade
sig en gång dessa begge Greklands mägtigaste folk, och den gången
gjorde de storverk.
*
4. Greklands frihetsstrid.
1.
Cyri efterträdare på Persiens konungathron voro, liksom han,
mägtige furstar och gjorde anspråk på att beherska hela Asien. Vid
dess vestligaste kust stötte de dock på ett folk, som icke utan stor
motsträfvighet underkastade sig deras magt; detta folk bestod af
Greker, som flyttat från sitt hemland och redan blifvit mägtige
genom idoghet och en vidsträckt handel.
Desse Greker gjorde efter en tid uppror emot den Persiske
konungen Darius och fingo hjelp af sina stamförvandter i det
egentliga Grekland. De kufvades dock af öfvermagten, och den segrande
Persiske konungen tänkte sedan blott på hämnd emot de Greker,
som bistått dem. Han afsände mot dem först en flotta, men hon
led skeppsbrott vid Grekiska kusten. Han afsände då ännu en
annan och dessutom en krigshär, men hären blef slagen ej långt från
Athens murar, och flottan kom med skam tillbaka. Persernas
väldige herskare vredgades. Men döden träffade honom kort derefter,
och Grekland fick sålunda fred några år.
2.
Hans son och efterträdare Xerxes fullföljde sin faders planer.
Grekerna, de förvägne, som vågat trotsa Persiens ofantliga magt,
skulle straffas och underkufvas. En oräknelig här samlades, och
konungen förde honom sjelf genom mindre Asien emot Europa. Han tyckte
sig vara en gud, när han såg denna tallösa menniskomassa, som var
redo att utföra hans bud, och ej ens för naturens krafter ville han
böja sig. När stormen slog sönder de bryggor han lagt öfver
sundet emellan Asien och Europa, skall han hafva låtit med jernkedjor
till straff piska böljorna.
När han sedan väl var kommen öfver på Europas strand, lät
han räkna sin här. Dennes tal skall hafva utgjort två och en half
million krigare, skaror sammanförda från alla folk emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0464.html
