- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
476

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Luther på riksdagen i Worms. - 12. Det trettioåriga kriget.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Här på Wartburg hölls sedermera Luther, under namn af
riddar Georg, i skyddande förvar för sina fienders anslag. Han
studerade flitigt, skref trösterika bref till sina vänner, och lät
understundom höra af sig genom nya skrifter, i hvilka han kraftigt angrep
påfvedömet. Här började han ock det arbete, som mer än något
annat bidrog till den evangeliska sanningens seger, nemligen en
öfversättning af hela bibeln.

Så förflöt mera än ett år. Emellertid hade allahanda
oordningar förefallit i Wittenberg. Falske profeter uppstodo, hvilka drefvo
de nya lärorna till de mest okristliga öfverdrifter, och till dem
sällade sig till och med en Luthers vän, doktor Karlstadt. Denne lät
sina anhängare utkasta alla bilder ur kyrkorna och predikade en
tygellös frihet. Då Luther hörde detta, ville han ej längre förblifva i
stillhet. Hastigt skrifver han ett bref till den gode kurfursten och
skyndar till Wittenberg. Der trädde han upp på predikstolen och
fortfor sedan under åtta dagar med så väldigt predikande, att
oordningarna upphörde, och de falske profeterna lemnade staden.

Sedan qvarstadnade Luther i Wittenberg; och ehuru kejsaren
förklarat honom i akt, påfven bannlyst honom, och hans fiender
rasade mot honom, förblef han lugn och fullföljde sitt verk utan att
frukta deras hotelser.


*


12. Det trettioåriga kriget.



På den Tyske kejsaren Matthias’ tid fruktade protestanterna i
Böhmen, hvilket land lydde under hans spira, att deras öfverhet skulle
med våld undertrycka den evangeliska läran. Verkligen nedrefs ock
år 1618 en nybygd protestantisk kyrka, och en annan tillslöts med
våld. Protestanterna skrefvo till kejsaren och besvärade sig häröfver,
men fingo från Wien ett ytterst hårdt svar, hvari man hotade att
behandla dem såsom upprorsmakare. Detta förskräckte och
förbittrade folket. Dertill spreds ett rykte, att svaret ej utgått från
kejsaren, utan hade blifvit uppsatt i Prag af hans rådsherrar Martinitz
och Slavata. Båda voro bekante såsom protestanternas fiender. Man
sade om dem, att de på sina gods hade låtit hundar jaga
protestantiske bönder in i de katholska kyrkorna, och att de på allt sätt sökt
tvinga dem att öfvergå till katholska läran.

Lågande af harm infunno sig protestanternas ombud i Prag.
De trängde in i slottet, och efter en häftig ordvexling i
rådsforsamlingen kastades de båda förhatlige rådsherrarne ut genom fönstret
ner i slottsgrafven och deras skrifvare efter dem. De stackars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free