Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 13. Oliver Cromwell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så tillvällade det sig magten, upphäfde många af konungens påbud
och straffade utan skonsamhet flere af hans rådgifvare. Karl kallade
då sina anhängare till vapen, och nu uppstod ett flerårigt borgerligt
krig, som utföll olyckligt för konungen.
2.
Under detta krigs skiften kom en dittills temligen obemärkt man,
vid namn Oliver Cromwell, att höja sig till allt större betydenhet.
Han var en ifrig anhängare af independenternas parti och vann
genom sina lysande egenskaper och sitt religionsnit ett stort inflytande
på de med honom liktänkande. Han stäldes slutligen i spetsen för
den här, som angrep konungens anhängare.
Med allt sitt begär efter frihet, så väl i det borgerliga som i
det kyrkliga lifvet, och med all sin starka känsla af sin egen kraft i
jordiska värf förenade Cromwell ett ödmjukt kristligt sinne. Bland
sina soldater uppträdde han stundom sjelf såsom predikant; förde
ständigt, liksom hans krigare, bibelns ord på läpparne och sade sig
vilja i allt derefter rätta sig samt visade mycken ifver i bön och
gudstjenst. Han ansågs derföre af sina många fiender som en
hycklare; men af hans förhållande i det enskilda lifvet framstår
tydligt, att han varit genomträngd af en upprigtig hängifvenhet för
evangelii sanning. Han kan dock icke fritagas ifrån den svåra
förvillelsen, som var vanlig hos den tidens upprörda religionspartier,
att de icke nöjde sig med Guds ords ledning, utan tillika och
nästan hellre lydde hjertats känslor och rörelser, i hvilka de trodde sig
finna guddomliga ingifvelser. Härigenom kunna i någon mån
förklaras de stora motsägelserna i den gåtlike mannens lif, som än
framvisar beundransvärda prof af högsinnad ädelhet, än låter oss skåda
handlingar, som vi måste ogilla.
Konungen, slagen af Cromwells här, flydde till Skottland, men
utlemnades till parlamentet. Cromwell med sina independenter
inryckte i London, aflägsnade de mera hofsamme ur parlamentet, och
gifvande vika för sitt partis och härens önskan lät han någon tid
derefter genom en för tillfället sammansatt domstol fälla dödsdomen
öfver Karl. Denna dom gick äfven till folkets bestörtning i
fullbordan; den olycklige konungens hufvud föll under bödelsyxan år 1649.
England blef nu för några år en republik under Cromwells
ledning. Då parlamentet satte sig emot honom, lät han genom sina
soldater utdrifva dess medlemmar och upprättade ett nytt, honom
underdånigt parlament. Han herskade sedan allena med kunglig
myndighet, ehuru han endast förde titeln af Storbritanniska rikets
protektor (beskyddare). Såsom regent och statsman ådagalade han
en utmärkt vishet och kraft. Genom honom infördes England på
den väg, hvilkens fullföljande gjorde det till en sjömagt af första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0487.html
