Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1. Luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke ens undvara det stora lufttryck, under hvilket vi
tillvuxit: menniskokroppen hålles ihop deraf och hans särskilda
delar skulle det förutan gifva sig i sär. Man kan af
koppglasets verkan se, huru det ginge, om vi komme i mycket
tunn luft. Då luften under koppglaset förtunnas, uppsväller
den kroppsdel, som befinner sig under glaset, och blodet
tränger fram. Så har man ock sett det gå med djur, som
man inneslutit i tunn luft; och då sådana fiskar, som endast
lefva på stora djup, dragas upp öfver vattenbrynet, tryckas
till och med deras ögon ut ur sina gropar. Desse fiskar
hafva till vuxit under trycket af den tunga vattenmassa, som
hvilat öfver dem, och de kunna icke undvara det. Allt detta
är icke mera ofattligt, än att ett utspändt pappersblad i en
press kan tåla nästan hvilken tryckning som helst, men
brister för ett ringa tryck, som blott verkar från ena sidan.
3.
Luften är en blandning af flere luftsorter, af hvilka dock
två äro så betydande, att man i de flesta fall icke behöfver
taga de öfriga i betraktande. Sålunda kunna vi t. ex. säga,
att i 100 kubiktum luft finnas 79 kubiktum qväfgas och 21
kubiktum syrgas.
Menniskor och djur äro så inrättade, att de ständigt
behöfva taga till sig och på sitt vis förtära syrgas. Han
upptages i kroppen genom inandningen. Deremot utandas vi en
luftsort, som kallas kolsyra och utgör en sammansättning af
syrgas och vanligt kol. Om man nu betänker, huru mänga
menniskor och djur det fins på jorden, och att deras
andningsverktyg ständigt äro i gång för att upptaga syrgas och i
stället gifva ifrån sig kolsyra, så kan man tycka, att luften
deraf skulle märkbart förändras till sin beskaffenhet. Dertill
kommer, att det blir kolsyra af allt, som tyckes försvinna vid
förbränning i luften.
Men oaktadt allt detta har man ej med några medel
kunnat upptäcka, att luften med tiden förändrat sig. Det är
ock så, att växterna i viss mån återställa hvad menniskorna
och djuren förändrat hos luften: växterna upptaga
nemligen kolsyran, skilja kolet och syret från hvarandra, behålla
kolet och återlemna syret till luften. Syrgasen gör
följaktligen ett kretslopp ifrån den fria luften genom djuret
till växten, samt från växten ut i den fria luften igen. Men
äfven om detta kretslopp icke funnes, eger likväl luften så
mycken syrgas, att han enligt ungefärliga beräkningar skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0500.html
