- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
504

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Elden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

menniskan lärer sig är eldens bruk; och intet fängslar förr
det späda barnets uppmärksamhet än hans sken. Endast den
blinde saknar kunskap om huru eld ser ut.

Men på ganska olika sätt har den tänkande menniskan
sökt att för sig förklara, hvad eld egentligen är. Förr trodde
man, att elden var ett särskildt ämne, begåfvadt med
egenskapen att lysa, antända och förbränna. Mången olärd tror
så än i dag. Men sådan är ej tingens ordning.

Ett ordspråk säger: ”Ingen rök utan eld.” Med lika
goda skäl skulle man kunna säga: ”Ingen eld utan värrne.”
Ty det, som vi kalla eld, är i sjelfva verket intet annat än
en verkan af värmekraften eller värmet: när hettan är
tillräcklig för att göra en kropp lysande, så säga vi, att han är
”fattad utaf eld”, som antingen glöder eller lågar; upphör
kroppen att sjelf sända ut ljus, så säga vi, att hans eld
slocknat.

Med alla krafter i naturen kan man frambringa väime,
liksom ock den högre grad af värme, som vi kalla hetta.
Eld kan derföre åstadkommas på mångfaldigt sätt. Nagra
exempel härpå må anföras.

Vattenhammaren sättes i rörelse af vattnets tyngd, som
verkar på drifhjulet. Vid hvarje slag af hammaren uppstår
värme. Genom många, tätt på hvarandra följande slag kan
ett jernstycke bringas att glöda. Det samma kan en skicklig
smed åstadkomma med sin slägga. Utan vattnets tyngd i
förra och smedens handkraft i senare fallet hade intet värme,
ingen eld uppkommit. Med tyngd och med handkraft kan
således eld frambringas.

Vissa folkslag förstå att skaffa sig eld genom att fort
och länge gnida tvenne trästycken mot hvarandra
Lättare går det att gnida eld i våra strykstickor, ty deras
tändsats fattar eld vid mycket lägre värmegrad. Andra lätt
antändbara kroppar, såsom tunder, fatta eld, om man olott
hastigt och betydligt sammanpressar luften omkring den. Denna
luftens egenskap, att vid sam mantryckning blifva varm, har
gifvit anledning till ett mycket enkelt elddon, som kallas det
pnevmatiska. När åskan antänder, är det den elektriska
kraften, som alstrar hettan.

2.



Men den vanligaste källan till eld utgöres af de så kallade
kemiska krafterna. Deras egendomliga verkningar bestå deri,
att vissa ämnen (t. ex. kol och det luftformiga ämnet syre)
så innerligt förbinda sig med hvarandra, att de sjelfva synas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free