Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Elden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färger finnas i solljuset. De äro der så blandade, att de
tillsammans utgöra det ljus, som vi kalla hvitt eller
ofärgadt ljus.
När solen sjunker under himlaranden, förlora de
blomstrande ängarna hela sin prakt; och om tjocka moln utestänga
hvarje sken ifrån himmelens facklor, herskar mörker öfver
jorden. Vi varseblifva då intet och kunna endast vägleda
oss vid skenet af de svaga ljus, som vi lärt att sjelfve
frambringa. Deraf kunna vi hemta den för mången må hända
oväntade lärdomen, att blommor och blad, likt det mesta, som
på jorden är, ej sjelfva lysa. Huru det är möjligt att se dessa
ting, oaktadt de icke, såsom solen, fixstjernorna och brinnande
ting, äro — som man säger — sjelflysande, skola vi förklara,
sedan vi först berättat, huru ljuset förhåller sig, när det
träffar ett föremål.
Ljuset förhåller sig dervid ganska olika allt efter
föremålets art och dess ytas beskaffenhet. Men nästan alltid
återkastas någon del af ljuset liksom en kastad boll, som träffar
ett föremål.
Ju slätare ett ting är, desto ordentligare återkastar eller
speglar det ljuset. Våra vanliga speglar utgöras af glas, som
på baksidan äro mycket slätt och fint belagda med ett
ogenomskinligt ämne. När ljus gått genom glaset och faller på
den släta blanka beläggningen, studsar det deremot och går
tillbaka i samma rigtning, som en ärt eller ett annat ting
skulle göra, om det kastades mot spegeln i den rigtning, i
hvilken ljusstrålarne falla på honom. Och vi tycka då, att
det ting, som utsänder ljusstrålarne, lyser åt det håll, från
hvilket strälarne komma, sedan de studsat mot spegeln. Är spegeln
mycket blank och slät, så se vi knappast honom sjelf, utan blott
det ljus, som studsar emot honom. Detta gäller lika för alla
ljussorter. Derföre se vi i en vanlig spegel alla ting med
deras naturliga färger. Mot alla blanka ting speglas ljuset till
betydlig del. Att detta är fallet t. ex. vid vanligt glas, kunna
vi väl skönja, när det om qvällen är mörkt ute och vi inne
i vår kammare hafva ett påtändt ljus. Vi se då i fönstret en
bild af ljuset och allt hvad som är i rummet. Dessa bilder
finnas ock då det är dager; men vi se dem då sämre derföre,
att dagsljuset gör en starkare verkan på våra ögon, än hvad
de svaga bilderna göra. Till och med mot luftlager af olika
beskaffenhet kan ljuset speglas. Deraf uppkomma de
underliga bilder i luften, hvilka man nämner hägring. Hägring
motsvarar ungefär det genljud eller eko, som uppstår genom
ljudets återstudsning mot dimmor och moln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
