Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 3. Elden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Annorlunda återkastas ljuset af sådana ting, som äro
ojemna på ytan. Mot hvarje punkt af t. ex. ett ark skrifpapper
studsar ljuset åt alla håll utan allt slags ordning: när ljus
ifrån ett sjelflysande föremål faller på ett sådant ting, strös
ljuset omkring åt alla håll. Hvar helst ögat befinner sig i
förhållande till det sjelflysande föremål, som skickar ut
ljuset, upptager det derföre strålar ifrån alla mot ögat vända
delar af det belysta tinget. Vi kunna derföre väl af dessa
strålar bedöma, hvarest det belysta tinget är, hurudan dess
skapnad är, huru det ser ut; men vi kunna deremot ej af
dessa strålar afgöra, hvarest det sjelflysande ting är, som
utskickar ljuset. Det är, kortligen, af denna så kallade
spegling utan ordning vi erhålla en föreställning om, huru alla
ting se ut.
3.
Men icke alla ljusstrålar, som falla på ett ting, återkastas.
En del går merendels in i tinget. Af de strålar, som gå in
i tinget, stadna somliga der, andra fortsätta sin väg.
Deraf att ljuset i somliga ting till stor myckenhet kan
fortsätta sin väg, blifva dessa ting genomskinliga. Sådana ting
äro t. ex. luft, vatten, glas. Derföre att de släppa igenom
ljusstrålar, kunna vi se ting igenom dem. Men om ljuset
faller snedt emot ett genomskinligt ting, så se vi ej det
föremål, från hvilket ljuset kommer, på sitt rätta ställe. Detta
beror deraf, att ljuset i sådant fall ej går raka vägen in i eller
utur det genomskinliga tinget, utan ljusstrålen tager liksom
af ifrån raka vägen vid tingets yta och går sedan framåt i
den nya rigtningen. Man benämner detta ljusets brytning. Af
denna brytning beror det att ett föremål, t. ex. en käpp, som
till en del är nedsänkt i vatten, också sjelf synes liksom knäckt
eller bruten i sjelfva vattenbrynet, och att han synes vara
desto mera bruten, ju mer man betraktar honom ifrån sidan.
På ljusets brytning grundar sig inrättningen af
förstoringsglas. De äro så slipade, att ljusstrålar ifrån olika
punkter af ett föremål, när de gått igenom glaset, hafva fått
den rigtning till hvarandra, som de skulle hafva, om de komme
från sins emellan mera skilda punkter, än de i
verkligheten göra. För ögat synas då strålarne komma från mera
skilda punkter, och vi tycka derföre föremålet vara större än
det verkligen är.
Men alla ljussorter brytas sins emellan olika mycket.
De olika sorterna skingras således vid brytningen. Derföre ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0517.html
