Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Ljudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och stoppar detta i ena örat samt täpper det andra, så hör
man klockljudet blott med det öra, i hvilket tråden är.
Ljudet höres ej i skedens rigtning, utan den ljudande kroppen
tyckes befinna sig på fingerspetsen, huru helst man vrider
hufvudet. Det är också i sjelfva verket fingerspetsen och
tråden, som ljuda. Skeden meddelar till en del sina
dallringar åt tråden, denna meddelar sina dallringar åt örats inre
delar, och dessa senares dallringar är det vi erfara såsom ljud.
Att förhållandet är sådant, kunna vi än tydligare lära inse
på ett annat sätt. Om vi hålla skeden upphängd genom att
fastnipa trådsändarne mellan tänderna, och med fingren tillstoppa
öronen, så höra vi äfven i detta fall ett klockljud hvarje gång
vi stöta skeden emot bordkanten. Nu gå skedens dallringar
till tråden, från tråden till tänderna, och sprida sig derifrån
igenom hela hufvudskålens benbyggnad. På sådan väg
kommer en del af dallringarna till örats inre; och detta är det
enda vilkoret för att en med färdigt öra begåfvad varelse skall
erfara ljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>