Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 6. Magneten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än en magnet. Bryter man af en magnet, så erhåller man
två magneter, af hvilka hvardera har sina två poler. På detta
sätt kan man t. ex. af en magnetiserad strumpsticka genom
blott sönderbrytning göra sig huru många magnetnålar som
helst. Man ser således, att en magnet är att anse såsom
ihopfogad af en oräknelig mängd små magneter.
2.
Om man medelst en något längre, fin och osnodd tråd
upphänger en magnetnål vågrätt och tillika på ett sådant vis,
att hon kan komma åt att fritt och obehindradt röra sig åt
alla sidor, så får man henne icke att stadna i mer än en enda
rigtning. Huru man vrider henne, vänder hon alltid, när hon
släppes, en och samma ände ungefär mot norr. Likaså
förhålla sig alla magneter, om intet hindrar dem att röra sig:
en och samma pol ställer sig alltid norr om den andra. Denna
benämnes nordpol, den andra sydpol.
Båda polerna dragas utan åtskilnad af jern, som närmas
intill dem. Men genom lätt verkställbara försök kan man
utröna, att två magneters lika benämnda poler stöta undan
hvarandra och att deras olika benämnda poler draga
hvarandra till sig. Detta finner man t. ex. genom att upphänga den
ena magneten vågrätt och hålla den andra i handen, samt söka
närma en af denna senares poler intill någon af den förres.
Af dessa för magnetiska kroppar egendomliga
verkningar på hvarandra bero många företeelser. Man inser lätt, att
en magnetnål, som är upphängd så, att hon obehindradt kan
röra sig, skall ställa sig mycket olika, om man flyttar henne
från ett till ett annat ställe i närheten af en större magnetisk
stång med långt åtskilda poler. Om nålen befinner sig lika
långt ifrån stångens båda poler, så verka desse på henne lika
starkt; är hon närmare stångens ena pol, så blir dennes verkan
starkare än den mera aflägsnes. Den rörliga nålen kan
derföre antaga alla tänkbara lutningar emot stångens rigtning, om
hon föres ifrån ställe till ställe i stångens närhet.
Erfarenheten visar, att en magnetnål, som obehindradt
kan röra sig, intager en bestämd ställning på hvarje punkt
af jorden. Denna ställning är dock mycket olika på den
ena och den andra orten. På ett ställe utanför Nordamerikas
norra kust ställer hon sig lodrätt med nordpolen nedåt;
närmare jordens sydpol likaledes lodrätt, men med sydpolen
nedåt; i närheten af eqvatorn, hela jorden rundt, ställer hon
sig vågrätt. Hon visar icke heller lika mycket åt norr på
olika ställen af jorden. Hvad hennes ställning afviker ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0527.html
