Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektriciteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva elektriska, då man håller dem i handen och gnider
dem, t. ex. lack, glas, silke o. s. v. Dessutom visste man,
att kraften verkar starkast på framskjutande delar och spetsar
af ett ting.
Men de gnistor, hvilka vi med våra elektriska
inrättningar förmå framkalla, äro blott en obetydlighet i jemförelse
med den kraft, som finnes i ett starkt åskmoln. När hela
kraften i ett sådant moln på en gång ger en gnista, uppstår
en blixt eller ljungeld, som vi ofta se fara från ett moln till
ett annat, och som understundom, då gnistan tager vägen till
jorden, åstadkommer de våldsammaste verkningar. Med
kraftiga elektriska inrättningar kan man frambringa gnistor,
hvilkas ljud knappast ger efter för ett pistolskott i styrka. Men
detta är, som en hvar känner, ett intet emot en åskknall,
hvilkens styrka bevisar huru häftigt luften skakas vid den
elektriska gnistans framfart. Lättare saker kan kraften från
våra elektriska inrättningar lyfta, och gnistan från dem kan
sönderspränga äfven sådana ting, som hålla hårdt tillsammans.
Men åskans verkningar öfvergå dock vida allt hvad vi med
den elektriska kraften kunna åstadkomma. År 1809 hände
det vid Manchester i England, att en mur, som bestod af sju
tusen stenar och vägde 520 centner, d. ä. 130 skeppund,
lyftes af en blixt och nedsattes så, att ena änden kom fyra fot,
den andra nio fot ifrån sitt ursprungliga ställe. Med våra
elektriska tillställningar kan man tvinga fram gnistor, som
spränga t. ex. hårda trätärningar af några tums längd. Men
om åskan höra vi ofta, att hon splittrat stora ekar ända till
roten.
Det är fåfängt att söka beskrifva det intryck, som detta
storartade naturskådespel gör på menniskosinnet. Den ene
betraktar det med helt annan stämning än den andre; men
alla menniskor finna det högtidligt ocn allvarligt. Så göra
till och med vilda folkslag. En djup känsla af vördnad och
ödmjukhet kan icke ens undanträngas af den oro, som
bemägtigar sig mången, när åskdigra moln breda sig som ett
qväfvande täcke öfver nejden till flere mils utsträckning, när
blixtarne hväsa ned mot marken och thordönet kommer sjelfva
jorden att darra. Det är sant, att ur det svarta molntäcket,
under hvilket man befinner sig, en dödande gnista i hvilket
ögonblick som helst kan springa ut. Men derföre bör man
icke förlora fattningen; och åskan slår ej i hjel så många
menniskor som man vanligen tror. Det har efter
anteckningar beräknats, att i Frankrike hafva årligen i
medeltal ungefär två menniskor på hvar million dött för åskan,
i England en på hvar en och en tredjedels million, i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
