Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 7. Elektriciteten
- 8. Elektriska telegrafen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att gå utefter de ting, som man vill skydda. Detta är icke
underligare, än att man gräfver en kanal åt det håll, hvaråt
man vill att ett vattenflöde skall rinna.
*
8. Elektriska telegrafen.
1.
Om man skulle fråga någon, som man möter på en af
våra landsvägar, hvad det är för stolpar och trådar, som
följa vägen längs efter, så skulle man knappt få svar.
Mången skulle tro, att man blott skämtade, när man gjorde en
sådan fråga, ty de fleste hafva hört att dessa stolpar kallas
telegrafstolpar och att tråden hör till telegrafen. Men ett är
att veta hvad en sak heter, ett annat att förstå hurudan hon
är. Kanske möter man på våra landsvägar icke så många,
som kunna säga hvad telegrafen egentligen är och huru
han är inrättad. Och likväl är det vigtigaste vid våra
telegrafer så enkelt, att hvar och en, som vill, kan lära sig att
förstå det. Försök att utgrunda det af hvad som här blifver
skrifvet!
Liksom man på mångahanda sätt kan framkalla eld,
liksom man med vattenånga, med ett vattenfall, med vinden, med
handkraft kan få en mjölqvarn att gå, likaså kan man ock
på flere sätt framkalla elektriska verkningar. Vi hafva talat
om åskan och derom att man kan åstadkomma elektrisk verkan
genom att gnida ting mot hvarandra. Följande exempel kan
tjena till upplysning om ett annat sätt.
Man tager ett vattenglas, häller vatten deri och dryper
litet ättika eller vitriololja eller något annat surt i vattnet. I
denna sura vätska ställer man en plåt af zink och en af koppar,
och ser till att de båda plåtarne ej beröra hvarandra samt
att båda två räcka ett stycke öfver det sura vattnet. Zinken
och kopparen frätas af syran. Detta har den verkan, att på
zinkplåtens öfre del samlar sig elektrisk kraft af ena slaget
och på kopparens öfre del lika mycken kraft af andra slaget.
Zinken och kopparen komma derigenom att förhålla sig som
ett par mycket små åskmoln med elektriska krafter af
motsatt slag. Flyttar man plåtarnes öfre ändar mycket nära
intill hvarandra, så slå deras elektriska krafter ihop, liksom
man understundom ser att ljungelden springer öfver genom
luften, mellan två verkliga åskmoln. Likheten med åskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0535.html
