- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
528

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektriska telegrafen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blir ännu mera uppenbar, om man fäster en metalltråd vid
hvardera plåten ocn låter dessa trådar tränga ned till jordens
fukt. Då försiggår i dessa trådar allt på samma sätt som i
en vanlig åskledare. Det är så till vida en skilnad mellan
åskan och dessa plåtar, att, så fort de elektriska krafterna
från plåten och jorden slå ihop och förgöra hvarandra,
uppkommer genast åter lika mycken kraft i plåten. Derföre går
det liksom en beständig ström af elektrisk verkan genom en
tråd, som skaffar de båda elektriska krafterna från de nu
beskrifna plåtarne tillfälle att stöta ihop med hvarandra eller
med jordens kraft. Denna ström har man kallat elektrisk eller
galvanisk ström.

2.



En sådan inrättning, som den nu beskrifna, med sur
vätska och plåtar kallar man en elektrisk eller galvanisk stapel.
Man kan i många fall betydligt öka en elektrisk stapels verkan
genom att på lämpligt sätt hopfoga en mängd glas eller burkar,
hvar med sitt plåtpar, till en stapel af, som man säger, flere
par. Med goda staplar kan man erhålla mycket kraftiga
strömmar, och med dessa strömmar kan man t. ex. smälta och
förbränna metaller och frambringa ett bländande ljus, som näst
solens är det starkaste af dem, vi känna, och som utan
afbrott kan lysa så länge stapeln är i ordning. Ljuset är som
en timtals lysande blixt, mot hvilken gaslågor och lampor
tyckas sakna all glans. På flere ställen nyttjar man ett
sådant ljus i stället för lampor i fyrbåkar.

En annan verkan af den elektriska strömmen är, att jern
blir magnetiskt, om strömmen går i jernets närhet. Bäst
visar sig denna verkan, om man tvingar strömmen att gå flere
hvarf omkring ett jernstycke. Jernet blir då mer eller
mindre magnetiskt så länge strömmen går, men upphör att vara
magnetiskt i och med det samma strömmen slutar. Man
kan tvinga strömmen att i flere hvarf löpa omkring jern
genom att omspinna en metalltråd med silke och sedan linda
den så omspunna tråden omkring jernet och släppa strömmen
i metalltråden; ty genom silke går strömmen endast med stor
svårighet.

Låtom oss nu se, huru man skulle kunna begagna denna
den elektriska strömmens magnetiska dragkraft till att gifva
tecken på långt håll, det är telegrafera. Vi välja som
exempel att telegrafera från Stockholm till Askersund. Då ställa
vi upp en elektrisk stapel i Stockholm. Derigenom få vi
elektricitet. Utefter hela vägen mellan de båda städerna resa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free