- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Första upplagan. /
532

(1868) [MARC] - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Värmet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

9. Värmet.


1.



Det är icke ovanligt, då vi sitta och smått frysa i våra
rum, att någon, som kommer utifrån att besöka oss, säger:
”Du har alldeles för varmt i ditt rum”. Men det händer rätt
ofta att samme gäst, när han dröjt en liten stund, icke tycker
så illa om, att vi göra upp en brasa i det rum, som han nyss
vid sitt inträde fann så öfvermåttan varmt. — Om man en
sommardag, när luften är varm, kläder af sig i solbaddet vid
stranden af en sjö eller flod och derefter går ned i vattnet
att bada, finner man gemenligen vattnet ganska svalt. Men
om man på samma ställe badar litet senare, sedan luften
efter solnedgången blifvit afkyld, tycker man, att samma vatten
är ljumt. Af dessa och andra företeelser finna vi huru
vanskligt det är att säga hvad som verkligen är varmt och kallt.
Vi kunna nemligen icke genom vår känsel erhålla visshet
derom huru varmt ett ting i sig sjelft är: vi kunna med den samma
blott afgöra, att det ena tinget är mera varmt än det andra;
och äfven i detta hänseende är känseln hos de flesta
menniskor mycket osäker.

Det är dock i många af lifvets förhållanden af icke ringa
vigt att hafva ett säkert kännetecken på huru varmt ett ting
är. Vårt vigtigaste näringsmedel, brödet, och många andra
ämnen, som tjena till lifvets uppehälle, blifva bättre i den
mån vi vid deras beredning noga sörja för att värmen har
sitt rätta mått; många läkemedel, metaller, färgämnen och
andra nyttiga ting kunna frambringas endast med noggrant
aktgifvande derpå, att värmen vid deras beredning hvarken är för
stark eller för svag. Många saker kunna ock lätt förstöras,
om värmemåttet ej är passande för dem.

Man har fördenskull varit betänkt på att utfinna något
medel, hvarigenom man alltid skulle kunna noggrant
bestämma huru varmt det är: den inrättning, som för detta ändamål
blifvit uppfunnen, kallas termometer. Se här grunderna för
termometerns inrättning, äfvensom huru värmen genom
honom till sin styrka bestämmes!

Vi finna nästan utan undantag, att ting, som uppvärmas,
i och med det samma utvidgas, så att de intaga större rum
än förut. Vätskor utvidga sig dervid mera än fasta kroppar.
Föreställom oss, att vi t. ex. i en kall glasflaska hälla än kallare
vatten och tillsluta flaskan väl med en kork, genom hvilken
vi dragit ett fint och i båda ändarne öppet glasrör. Vid
korkens nedtryckning stiger vattnet upp ett stycke i röret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free