Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 12. Gas och gaslysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12. Gas och gaslysning.
Den första underrättelse vi hafva om gaslysning härrör,
enligt Engelsk uppgift, från en prest i England, hvilken år
1739 sysselsatte sig med kemiska försök.
Han hade utsatt för elden ett parti stenkol i ett tätt
tillslutet, med hals försedt kärl och fann nu, att derifrån
framgick först en vätska, sedan en svart olja. Derefter
bildade sig ångor, som ej kunde förtätas, d. v. s. bringas i
flytande form, utan hade så stor spänstighet, att de till och med
kunde spränga kärlet. Dervid befans ock, att dessa ångor
eller rättare dessa gaser voro brännbara. Vid ett följande
försök anbragte upptäckaren ett finare rör vid kärlet, och den
ur det samma framströmmande gasen brann med stadig låga
och kunde, när han blifvit släckt, åter antändas. Också kunde
gasen, om han upphemtades i blåsor, förvaras lång tid utan
att förlora sin brännbarhet.
Dermed var i sjelfva verket gaslysningen uppfunnen; men
det dröjde länge, innan deraf gjordes ett nyttigt bruk. Först
år 1792 kom en man vid namn Murdock på den tanken att
använda gaslysningen för nyttiga ändamål. I flere år
arbetade han på uppfinningen af medel för gasers frambringande
och renande. Efter tio års förlopp såg man jernverken i Soko
belysta med gas. Följande åren infördes gaslysningen i ett
skådespelshus i London och sedan i en af de största
spinnfabrikerna i Manchester. Efter ytterligare tjugu år hade
belysningen medelst gas så utbredt sig, att gasrören beräknades
tillsammans hafva en längd af tjugu fem Svenska mil.
Allt mer och mer har man derefter både i och utom
Europa tillegnat sig detta förträffliga lysningssätt, och nu är
gaslysningen införd ej blott i alla större städer, utan ock i en
mängd mindre. Af Svenska städer var Göteborg den första,
som skaffade sig gaslysning. Sedan dess är hon införd i
Stockholm. Norrköping och många mindre städer. Gaslysningens
fördelar framför andra vanliga lysningssätt äro allmänt
bekanta. En af de vigtigaste är hennes billiga pris, hvilket
tillika är fastare än de ofta vexlande prisen på vax, talg och
olja. Men gasljuset är ej blott billigare, utan ock beqvämare
än annan belysning. I många fabriker skulle det utan
gaslysning ej kunna arbetas om aftnarne; nu går detta
förträffligt vid den jemna, starka belysningen genom rör, som kunna
ledas öfver allt, der en låga behöfves. I förstone betalade
man den förbrukade gasen efter timme; nu mera sker
beräkningen efter kubikfot, hvilket är beqvämare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:11:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff1u/0550.html
