Hvem gjorde skyn så klar och blå
        och ängens mark så grön?
        Hvem lärde blomman dofta så
        och le i skrud så skön?
        Hvem har väl fågeln vingar skänkt
        och lärt den sång så klar?
        Hvem har de rika färger stänkt
        på fjärilns vingepar? —
        Det var vår fader och vår Gud.
Till honom höje sig vår lofsångs ljud!

        Hvem lät i himmelns höga sky
        den sköna solen le,
        som strålar hvarje morgon ny
        och gläder allt, vi se?
        Hvem skänkte månens milda glans
        åt nattens dunkelhet?