Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första afdelningen
- Klass I
- 6. Fabler
- C. Haren och snigeln
- 7. Ordspråk
- 8. Hästskosömmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därpå lade haren sig att sofva. Snigeln åter sträfvade
framåt af alla krafter. Han kom målet allt närmare och
närmare. Slutligen hade han hunnit fram till trädet uppe
på kullen. Då ropade han till haren: »Här är jag. Hvar
är du?» Haren vaknade, såg sig omkring och undrade, hvar
snigeln kunde vara. Denna ropade ännu en gång: »Här är
jag. Hvar är du?» Med skam såg då haren, att snigeln
redan låg invid målet och således vunnit vadet.
»Snigel, som kryper», säger ordspråket, »hinner längre
än hare, som sitter stilla.»
*
7. Ordspråk.
Själfvis och envis är ovis. Små smulor äro också bröd.
Bättre dämma i bäcken än i ån. Ärlighet varar längst. Man
måste smida, medan järnet är varmt. Dag skall man prisa,
när sol är bärgad. Bättre en fågel i handen än tio i skogen.
Det är icke guld allt, som glimmar. Bättre buga än stöta
emot i dörren. Som man ropar i skogen, får man svar. Små
sår och fattiga vänner skall man icke förakta. Ropa icke
hej, förrän du är öfver bäcken! Sakta väder för ock skepp
i hamn. Bättre före var än efter snar.
*
8. Hästskosömmet.
En landtman sadlade sin häst för att rida till staden.
Väl märkte han, att det felades ett söm i en af hästens
skor, men han tänkte: »Ett söm mer eller mindre betyder
ingenting», och red åstad.
Han hade ej tillryggalagt halfva vägen, förrän han blef
varse, att hästen förlorat skon. »Funnes det en smedja i
närheten», sade landtmannen för sig själf, »så skulle jag låta sätta
en ny sko på hästen, men han kan väl hjälpa sig med tre skor.»
Om en stund hade likväl hästen skadat sin oskodda fot
emot den steniga marken och började halta. Snart därefter
sprungo två röfvare fram ur skogen för att plundra den
resande. Denne kunde ej fly på sin halta häst, hvarför de
fråntogo honom hästen tillika med tyglar, sadel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/12/0017.html
