- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 1 och 2 /
17

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - Klass I - 15. Trägen vinner efter M. Matzen - 16. Världens dom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring, men äfven på sidorna var det lika svårt att komma
fram. Hon beslutade därför att klättra öfver grenen. Med sina
starka käkar fattade hon kornet och begynte klättringen. Men
då hon hunnit halfvägs upp på grenen, förmådde hon till följd
af den tunga bördan icke längre bibehålla fotfästet utan
rullade ned. I nästa ögonblick fattade hon åter hvetekornet
och begynte sträfva uppför, men, när hon kommit ungefär
lika högt, föll hon å nyo till marken. Sextionio gånger
förnyade hon försöket men med lika liten framgång. Myran
lät sig dock icke afskräckas af motgångarna utan försökte
ännu en gång, och nu lyckades hon.

Denna händelse bevittnades af en man vid namn
Tamerlan, sedermera en af de största eröfrare, som funnits. En af
hans mest framstående egenskaper var hans järnfasta
uthållighet. När man frågade honom, huru han kunde med sådan
seghet och ihärdighet fullfölja, hvad han en gång begynt, plägade
han svara: »Det har jag i min ungdom lärt mig af en liten
myra.»

*


16. Världens dom.



En fader red en gång hem på sin åsna och lät sin lille
son gå till fots bredvid. Då mötte de en man, som sade: »Det
är icke rätt gjordt, att ni själf rider och låter gossen gå; ni är
starkare än han.» Då steg fadern af och lät gossen sitta upp.

Kort därefter mötte de en annan vandrare, som sade:
»Gosse, skäms du icke att rida och låta din far gå till fots?
Du har yngre ben än han.» Nu satte sig båda upp på åsnan.

När de ridit ett stycke, mötte de å ny o en man. Denne
stannade, såg med förvåning på dem och sade: »Hör på! Är
den där åsnan eder egen?» »Ja», svarade fadern. »Det ser
icke så ut», sade mannen, »eftersom ni så illa behandlar det
arma djuret. Två personer på en stackars åsna! Ned med
er, båda två!» Far och son stego då af och gingo båda vid
sidan af åsnan.

Strax därpå kom en fjärde gående samma väg. Han sade:
»I ären mig just ena tokar. Vore det icke bättre, att en af
er rede på åsnan?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/12/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free