Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första afdelningen
- Klass I
- 27. Skeppsgossen
- 28. *Förtröstan af J. O. Vallin
- 29. En bodgosse åstundas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och befalla mig i Guds hand. Sedan var jag icke rädd
längre.» Mannen frågade vidare: »Hvar har du lärt att
bedja?» »Min mor har lärt mig det», svarade gossen, »och,
då jag lämnade hemmet, sade hon till mig: Bed alltid Gud
hjälpa och bevara dig i nöden!»
*
28. Förtröstan.
Jag vet, hvem som föder hvar fågel i skyn
och kläder på marken hvar lilja;
jag lämnar mig trygg åt hans milda försyn
och säger: »Ske, fader, din vilja!»
Ej lust eller nöd,
ej lif eller död
mig då från hans kärlek skall skilja.
*
29. En bodgosse åstundas.
I fönstret till en handelsbod, hvars ägare var en mycket
rik man, såg man en dag en skylt med påskrift: »En bodgosse
åstundas.» Det dröjde icke länge, förrän en gosse vid namn
Johan sökte och fick platsen, och därmed togs skylten bort.
När Johan följande dag inställde sig i boden, blef han
skickad upp i ett vindskontor, som var fullt af spindelväf, och
där råttor sprungo af och an. Där stod en lång kista, full
af gamla spikar, skrufvar och annat järnskräp. »Jag önskar
använda, hvad som duger», sade köpmannen, »och vill, att du
skiljer detta från det öfriga skräpet.»
Det var mörkt där uppe i skrubben, vinden pep genom
väggspringorna, och råttorna förde ett förskräckligt väsen.
Johan kände sig hemsk till mods. Han rörde litet i kistan,
men efter en stund gick han ned i boden, där köpmannen
fann honom stå och hänga vid fönstret. Tillfrågad om
järnbråten redan vore ordnad, svarade Johan, att han icke funnit
något af värde i kistan, och att han icke hade lust för
sådant arbete. När aftonen kom, blef Johan inkallad till
köpmannen och fick af honom sin aflöning för dagen och —
sitt afsked.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/12/0040.html
