Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 104. Gripsholm (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påminner om en tid, som förgått. Det är ett af vårt lands
märkvärdigaste och minnesrikaste slott. I synnerhet är dess
namn förknippadt med vasaättens historia, från hvilken det
innesluter många minnen. Mer än något annat kan
Gripsholms slott kallas ett vasaslott.
Det ursprungliga slottet uppfördes af den mäktige Bo
Jonsson Grip, efter hvilken det har sitt namn. Det
uppbrändes under Engelbrekts resning vid underrättelsen om
allmogens antågande, emedan man fruktade, att det icke
skulle kunna försvaras. Godset, som förvärfvats af Sten
Sture d. ä., skänktes till ett af honom stiftadt kloster, af
hvilket staden Mariefred har sitt namn, men indrogs af
Gustaf I, som återfordrade det såsom arfgods.
Det nuvarande slottet nybyggdes från grunden af
Gustaf Vasa. Sedan slottet blifvit färdigt, vistades Gustaf
ofta där. Murarnas ofantliga tjocklek och de grofva tornen
utvisa, att konungen ämnade det till ett fäste, starkt nog
att tjäna som en stödjepunkt för landets försvar. Efter
Gustaf Vasas död blef det fängelse för två af hans söner,
hertig Johan och Erik XIV. Slottet tillföll sedermera
hertig Karl, af hvilken det tillbyggdes, och har efter honom
innehafts af flera drottningar, däribland Karl IX:s gemål
Kristina af Holstein och Gustaf II Adolfs änkedrottning,
Maria Eleonora. Karl Gustaf erhöll såsom arffurste
Gripsholm, och hans gemål, Hedvig Eleonora, innehade det öfver
50 år såsom änkesäte. Under hennes tid uppfördes på södra
sidan den s. k. drottningflygeln, och det inre sattes i godt
skick. Efter hennes död fick slottet småningom förfalla.
Först genom Gustaf III, som erhållit slottet af Lovisa
Ulrika i utbyte mot Svartsjö, och som väl trifdes därstädes,
blef det å nyo förskönadt och utvidgadt. I ett af tornen
inrättade han en teater, och i det rum, där han klädde sig
för att uppträda som skådespelare, underskref sonen sin
tronafsägelse. Konung Oskar I har sedermera låtit slottet
undergå en omfattande reparation.
Slottet består nu af en femkantig, på ett par sidor
något afrundad hufvudbyggnad kring en borggård och
är försedt med fyra torn. At norr ligga flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
