Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 112. Värend efter C. G. Starbäck och H. Hofberg m. fl. (I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så långt historien går tillbaka, har Värend utgjort
liksom ett land för sig. Detta har gifvit värendsbon hans
prägel. Afstängd från närliggande trakter genom milsvida
skogar, där skogsmän och tjufvar lurade invid ridstigen,
kom han i äldre tider mycket sällan i beröring med den
öfriga världen. I sin undangömda bygd lefde han för sig
själf, vallande sin boskap, svedjande sitt skogsland och
ärjande sina små, magra åkerlappar. Forntida
föreställningar, seder och bruk hafva därför bibehållit sig längre i
Värend än i många andra delar af vårt land. Ännu på
1600-talet var det icke ovanligt, att man vid köp betalade med
s. k. godvärden i stället för penningar. Såsom godvärden
användes i äldre tider vapen och skinn, sedermera äfven
boskap och silfver. Vid räkning brukade man hellre tjoget
än tiotalet. Så t. ex. sade man icke femtio utan halftredje
tjog, icke femtioett utan två tjog och elfva. Äfven
bostäderna bibehöllo länge en fornnordisk prägel.
Boningshuset utgjordes af en fristående stuga med låga väggar
och hög takresning. Stugans fyra väggar inneslöto endast
ett rum, men detta var genom stänger i taket deladt i tre
afdelningar. Den nedersta afdelningen, där spisen hade sin
plats, begagnades som kök; den mellersta mellan första och
andra stången som dagligstuga. Den öfversta afdelningen,
hvilken i likhet med den mellersta hade golf och väggfasta
bänkar, var familjens högtidsrum. I denna fanns dessutom
ett långt bord samt midt på gaf vein ett högsäte. Vid
högtidliga tillfällen, då tak och väggar kläddes med
väggbonader och takdräkt och pryddes med en mängd bord- och
dryckeskärl, företedde en dylik stuga en praktfull anblick,
som än ytterligare förhöjdes, när de innevarande buro
den vackra klädedräkt, som i äldre tider brukades af
värendsfolket.
Systers rätt att ärfva lika med broder, hvilken först år
1845 genom en af Oskar I utfärdad lag gafs åt alla svenska
kvinnor, har från urminnes tid varit gällande i Värend.
Enligt Värends härads rätt skulle »syster gå i lika arf med
broder och hustru med man och mannen icke äga någon
förmån framför kvinnan». Då döttrarna gifte sig, fingo de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
