Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 121. Skildringar från Skåne (afdeln. 4 kl. IV) (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudbyggnaden, fyra tvåvånings- och fyra envåningshus, hvilka
alla äro förenade till en långsträckt fyrsiding.
Hufvudbyggnaden är på den sida, som ligger åt borggården, två
våningar men på den motsatta, som vetter åt trädgården,
tre våningar hög. Den är nämligen anlagd på en skarp
sluttning. Den nedersta våningen utgöres åt trädgårdssidan
af rundbågiga pelarhvalf, som äro öppna åt söder. Här har
man under regnigt väder en angenäm promenadplats i friska
luften ehuru under tak.
Från omgifvande närbelägna höjder leder man friskt
vatten in så väl i boningshusen som i uthusen samt får
därigenom tillgång på vatten till de springbrunnar, som äro
anordnade i trädgården. Denna ligger på södra sidan och
sammanhänger med parken, hvilken sträcker sig ned till
Vombsjön. Ett stycke därifrån vidtager djurgården, en
inhägnad, tämligen stor skogsdunge, som genomflytes af en
bäck. Vid dennas grönskande bräddar betar en skara
dofhjortar. Här tillbringa de vackra djuren under de höga
bokarnas lummiga kronor ett lugnt lif. Om sommaren fylles
en lada med hö, på det de skola hafva föda om vintern, när
snö och frost hindra dem från att finna bete ute. Årligen
fälles ett visst antal af de äldre djuren.
Övedskloster är ett af de större godsen i Skåne. Dess
innehafvare har inkomst icke endast af de bördiga
åkerfälten och frodiga betesmarkerna utan jämväl af åtskilliga
industriella inrättningar, såsom sågverk, tegelbruk m. m.,
samt af de stora, länge sparade skogarna, hvilka nu, sedan
de börjat skötas med insikt, lämna betydlig afkastning.
3.
På den stora skånska slätten, som är mycket fruktbar,
intager åkerjorden nära nog allt rum. De naturliga ängarna
hafva nästan alldeles försvunnit. En stor del af marken är
liksom delad i rutor, vanligen omgifna af jordvallar, i hvilkas
kammar man planterat rader af pilträd. Dessa skattas hvart
tredje eller fjärde år och lämna på många ställen den enda
löfved, bonden äger till bakning o. d. Till annan eldning
användes stenkol eller bränntorf. Den senare upphämtas ur de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
