Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 127. Hemplanteringar af F. A. Wulff (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fadern hade icke hjärta till att förbjuda dem att plantera
äfven dessa träd, ehuru han tyckte, att sådana träd icke
passa för andra än rika och förnäma, som ha råd att
använda jord till parker.
Nu blef det ett planterande och vattnande. Fadern själf
fann det roligt, så att han hjälpte sina små att sätta träden.
Rundt omkring planteringen satte han pilkvistar, ty han
visste, att dessa mycket hastigt skulle växa upp och gifva
de ömtåligare träden skydd mot blåsten. Han var själf en
arbetsam man och tyckte mycket om, att barnen under sina
fristunder flitigt arbetade i sin plantering. När skolläraren
fick höra talas om saken, berättade han för de andra
skolbarnen, att Bengt och Brita hade anlagt en liten plantering,
samt visade, hvilken glädje och nytta de kunde få däraf.
De förståndigaste och flitigaste barnen började då
småningom plantera vid sina hem. Men några lata pojkar bara
skrattade åt alltihop och tyckte, att det var dumt att göra
sig så mycket onyttigt besvär, när man kunde slippa.
De, som några år därefter foro fram i den trakten,
funno många af boningarna inbäddade i grönska. Granar
och björkar växte i kapp, och lindarna doftade så härligt.
De vackra träden på gården lockade de vägfarande att gå
in för att bedja om att få hvila under deras ljufliga skugga.
En dag gick en resande in i en af de trefliga stugorna.
Brita, nu en rask medelålders kvinna, bad honom vara
välkommen och hämtade ur brunnen i hagen ett vatten så
klart och friskt, att den resande förvånades öfver att så
friskt vatten funnes midt på den heta slätten. »Ja, så godt
vatten hafva vi fått, sedan våra träd växt upp; förr hade
vi alltid svårt att hålla brunnen fri från dammet och
solhettan», sade Brita. Därefter begynte hon tala om sin kära
plantering. »Den», sade hon, »skyddar för stormen både
vinter och sommar, och den gör, att snön faller jämnare,
så att vi icke behöfva arbeta så mycket med
snöskottning. Sångfåglarna bygga hvarje vår i träden och fröjda
oss med sina muntra sånger. När arbetsfolket kommer
hem från åkern, hvilar det ute i skuggan och känner sig
däraf mera styrkt och vederkvickt, än när det tillbringade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
