Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 134. Ett fiskeläge i Bohuslän af G. Brockman (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bryggorna skvalpa de genomskinliga böljorna, den yfviga
tången vaggar sakta, och båtarna rycka i sina tåg, som
längtade de ut till sjös. Ytterst på bryggan kan man i
fulla drag få inandas den rena, starka hafsluften.
Är ej fisklukten svår att fördraga, och är det ej bra
enformigt att bo här ute? Vid fisklukten vänjer man sig
som vid så mycket annat här i världen, och enformigt är här
just ej. Fartyg efter fartyg — från den högriggade
lustjakten ned till den tungt lastade tegelskutan — passerar
förbi. Genom sundet går då och då en ångbåt, som drager
efter sig ett långt kölvatten och en plym af rök. Vid
högsommartiden är det visserligen tyst och stilla på läget,
medan storsjöbåtarna äro ute på fisket, men stillheten kan
snart bytas i brådskande lif. På en bergkulle synas några
barn stå och se utåt hafvet efter hemväntade
nordsjöbåtar. Hastigt kommer kanske hela skaran rusande gatan
framåt med ropet: »Nu kommer ’Diamanten’» eller »Nu
kommer ’Svalan’». Då blir det glädje och ifver att få
veta, hur stor fångsten kan hafva blifvit. Snart ankrar
det fula men starkt byggda fiskefartyget på sin bestämda
plats. Det blir lif och rörelse på närmaste brygga. Fiskarne
i långa sjöstöflar och sydvästar kasta i land fisk efter fisk,
stora torskar och långor, som delvis legat hela veckan i
lastrummet och nu se slankiga och fula ut samt sprida en
vämjelig lukt. Så börjas rensningen. Män och kvinnor
med långa knifvar i händerna stå framför långa bord uie
på bryggan och sprätta upp fisken. Raskt och ledigt går
detta söliga arbete under skratt och prat. Fisk efter fisk
rensas och kastas bredvid bryggan för att rensköljas i det
klara, grunda hafsvattnet. Däri se fiskarna hvita ut mot
den mörka bottnen. Småpojkarne roa sig med att hoppa ur
båt i båt eller med att taga upprepade bad mellan
bryggorna, eller ock ligga de på magen med hufvudet utöfver
brokanten och fiska krabbor. Det är ett enkelt fiske.
Därtill behöfves ingen krok. Ett fiskhufvud eller i nödfall en
hvit sten på ett snöre är nog för att fånga krabbor. Fordom
kastades fiskbenen i sjön eller fingo de ligga i
afskrädeshögarna. Nu har man lärt sig att taga bättre vara på dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
