- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 1 och 2 /
260

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 136. Kinnekulle efter Oktavia Carlén m. fl. (IV)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och omfattar icke mindre än tre hela kyrksocknar jämte
delar af två andra.

Själfva berget består af olika stenarter, som genom
sitt lagringssätt ofvanpå hvarandra visa, att de tillkommit
i långt aflägsna och sinsemellan vidt skilda tider, då trakten
ännu var en jämn sjöbotten och hafvet svallade däröfver
och ur sig fällde det slam, som sedan bildat hela denna
bergmassa. Underst på själfva urberget, som består af
gnejs, hvilar ett lager af sandsten, ofvanpå detta ett lager
af mörk kalksten (orstenskalk) med alunskiffer, därefter
följer ett lager af röd eller gråhvit kalksten och därpå ett
lager af lerskiffer samt slutligen en bergart, som blifvit
kallad trapp därför, att den har benägenhet att spricka
sönder i större eller smärre fyrkantiga pelare och att genom
ras bilda liksom trappor eller afsatser. Trappen har kanske
en gång i smält tillstånd brutit sig fram från jordens inre
genom alla de lager, som nu ligga under den, och gjutit
sig öfver dessa som ett täcke. Så väl kalkstenen som
alun- och lerskifferlagren hafva talrika försteningar af kräftdjur,
musslor och andra lägre djur, som blifvit inbäddade däri,
då dessa lager ännu utgjorde hafsbotten.

Med hänsyn till växtligheten kan man urskilja trenne
områden på Kinnekulle. Det öfre kännetecknas i synnerhet
af barrskog, hvilken längre ned ersättes af björkskog. På
det mellersta, som är rikt på bördiga åkrar och ängar,
frodas många ädlare trädsorter, såsom lind, lönn, ask, al, ek,
hassel, valnöt och vildt växande fruktträd. Det är på detta
fält, som Kinnekulles vackra herresäten äro belägna. Af
dessa äro Hellekis, Råbäck och Hönsäter mest berömda
för sin naturskönhet. Kinnekulles vackraste plats anses
vara den på Hellekis ägor belägna Mörkeklefs grotta. Den
är en naturlig urholkning i kalken högt uppe på den nästan
lodräta klippmur, som den här bildar. Med konstens hjälp
har man gifvit grottan en regelbunden form, i det man
belagt dess botten med släthuggna stenhällar och klädt
väggarna med en betäckning af huggen sten. Taket
utgöres af ett ofvan grottan långt framskjutande parti af själfva
klippmuren. Längst inne i grottan framspringer en klar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/12/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free