Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 136. Kinnekulle efter Oktavia Carlén m. fl. (IV) - 137. *På Kinnekulle af C. V. Böttiger (IV) - 138. Biet (II)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
källåder ur bergets innandöme och låter en kristallklar
stråle iskallt vatten spela ned i ett litet stenkar. Därifrån
banar sig vattnet väg under grottans golfhällar ned utefter
berget, hvars sidor äro öfverväxta med massor af löfträd,
men genom hvilkas kronor Vänern dock skimrar fram.
Svalkan här är särdeles behaglig och uppfriskande. På
båda sidor om grottan leda gångar upp till hennes tak, som
vanligen kallas Snäckan eller Predikstolen. Det nedersta
fältet, som äfvenledes är fruktbart, utskjuter sitt stenlager
i sjön, hvarifrån det ser ut som en raserad fästningsvall.
Om du förgäta skulle,
hur Guds natur är skön,
så stig på Kinnekulle,
och blicka utåt sjön!
Där flyga hvita segel
som svanar hvar minut,
och Vänern klar sin spegel
för stranden breder ut.
Se utåt hvita fjärden,
se dal’n i sommarskrud!
Tänk allting skönt i världen,
tänk först på Herren Gud!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
