- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 1 och 2 /
274

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 142. Dalslands kanal (IV) - 143. Värmland af E. G. Geijer (IV)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om Lelången belägna Silensjöarna och därefter färdas på dem
till den icke obetydliga handelsplatsen Årjäng. Men vi gå nu
ej den vägen utan styra kosan åt norr in i Värmland till det
vackert belägna Lennartsfors. Grenom flera slussar, som där
äro sprängda i fjället, gå vi förbi ett ståtligt vattenfall och
in i Stora Le, den största af de sjöar, som genom Dalslands
kanal kommit i förbindelse med Vänern. Den börjar i
sydvästra hörnet af Värmland, där den kallas Foxen, och sträcker
sig åt söder långt ned i Dalsland samt går med en vik öfver
gränsen mot Norge. Från Lennartsfors kan man gå till det
synnerligen vackra Töcksfors, som ligger vid sjöns norra
ände, men vi föredraga den vanliga turistvägen. Denna går
till den vid sjöns södra ände vackert belägna
järnvägsstationen Ed. Därifrån kan man fara på Dalslandsbanan
antingen öfver Fredrikshall till Norge eller inåt Sverige.

*



143. Värmland.

»Min hembygd», säger Erik Gustaf Geijer, »har det
lyckliga och egna att till en stor del ännu alltid vara ett nytt
land. Man skulle ej tro, att det var så länge, sedan Olof
Trätälja där först satte yxan till skogroten. Han går där
än i dag.

Landet hör till den norrländska naturen. Man ser dess
grundritning af vatten och berg, långsträckta vattendrag
och dalar, från hvilka smärre sidogrenar förlora sig inåt
bergen, emellanåt skog, utefter hvar större åbrädd eller
sjöbrädd bygd, inne i skogarna många spillda vatten, torp,
sätrar, aflägsna fisken, svedjefall, kolmilor, grönskande stigar,
som utmärka böndernas vintervägar.

I största delen af landet har först järnet brutit bygd.
Hammare klappa vid de större och mindre vattendragen. Där
jag är född, voro vid en liten å, som från en skogssjö faller
i Klarälfven, tre järnbruk inom en fjärdingsväg. Där var ett
friskt lefverne om vintern. Järnbruk och nordisk vinter
höra tillhopa. Det är deras vackra årstid. Midt i
sommarhettan äro Vulkans söner, pustande vid härden, en bedröflig
anblick. Men om vintern bjuda de och deras omgifning ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/12/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free