Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 159. Älgen efter C. U. Ekström och A. E. Holmgren (I) - 160. Falu koppargrufva (1. II; 2. IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan följa modern, när hon vill undfly faran. Stundom har
äfven händt, att en älgko, som skrämd sprungit bort från
kalfven, vändt tillbaka, när människor kommit, och med
raseri anfallit dem, som försökt beröfva henne föremålet för
hennes moderliga ömhet. Kalfven har dock, om han ej är
alltför späd, ett så starkt lopp, att han icke en gång hinnes
af den drifvande hunden. Om han, skild från modern,
förföljes af en hund, buktar han såsom en hare, fattar slutligen
stånd och försvarar sig med framfötterna mot den anfallande
hunden. Vid ett sådant tillfälle kan han likväl tagas med
blotta händerna, emedan han, sysselsatt med sitt försvar,
icke försöker att fly.
Älgens hud, beredd som sämsk, är af stort värde och
användes för många ändamål. Köttet är af utmärkt
beskaffenhet men något olika under olika årstider.
Älgen är fridlyst under största delen af året, på det
att den icke måtte alldeles utrotas i vårt land. Ty värr,
skjutes äfven under förbjuden tid ett stort antal älgar,
och befolkningen har flerstädes ännu icke kommit till
insikt om att man genom älgjaktens vanvård och för en
tillfällig vinning just arbetar emot sin egen framtida fördel.
160- Falu koppargrufva.
1.
Falu koppargrufvas ålder känner man ej med säkerhet,
men troligen började den bearbetas redan före slutet af
1200-talet.
Arbetet i grufvan bedrefs med ifver och lämnade
bergsmännen rikliga inkomster. Emellertid iakttogs ej alltid
nödig försiktighet vid arbetet, så att ras inträffade ganska
ofta, till följd hvaraf arbetet i grufvan tidtals måste
af-brytas. Det betydligaste raset ägde rum år 1687, då den nu
s. k. Stora stöten bildades, en gapande afgrund af 360
meters längd, 180 meters bredd och 87 meters djup.
Själfva grufvan utgör en verklig irrgång af rum och
gångar (orter). De förra, af hvilka hvartdera har sitt eget
namn ofta efter kungliga personer, som besökt dem, skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
