- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 1 och 2 /
326

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 165. Härjedalen (II)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lämna ett knappt utrymme åt några dalgångar. Bland
dessa är Ljusnedalen i alla afseenden den förnämsta. Den
genomskär landskapet i hela dess längd från nordväst till
sydost och är den, i hvilken de öfriga dalarna med deras
vattendrag mynna ut. I den flyter ock Ljusnan,
Härjedalens största älf. Än ser man älfven löpa strid och
forsande mellan steniga, skogbeväxta stränder, än tyckes den
liksom försvinna i djupet af en sjö, på hvars stränder några
kornåkrar och gårdar ligga uppefter dalsluttningen.
Ljusnan är den åder, genom hvilken Härjedalens förnämsta
produkter, timmer och bjälkar, i hundratusental flyta ned till
sågverken vid hafskusten.

Härjedalens öfre del är mycket högländ och utgöres i
nordväst och norr af en fjälltrakt, som genomströfvas endast
af lappar. Här ligger bland andra fjäll den höga
Ljusne-stöten. Öfver detta fjäll går riksgränsen, hvilken utmärkes
af stenrösen, som likna milstolpar. Biksröset på
Ljusne-stöten är det 151:a i ordningen söder ifrån räknadt.

Härjedalen har mager jordmån och ett hårdt klimat.
Därför skadas också grödan icke sällan af frostnätter.
Äkerbruket är föga gifvande. Hufvudnäringen är
boskapsskötsel. Yinterfodret för boskapen utgöres dels af hö, som
samlas från myrar, kärr och skogsbäckarnas stränder, dels
af renlaf och forslas vanligen hem först på vinterföret.
Så snart gräset börjar växa på fjällsluttningarna, drifves
boskapen upp till fäbodarna. Där beredas smör och ost.
De hemmavarande lefva nu till stor del af så kallad
tjockmjölk. Denna beredes under vintern. Därvid tillgår på
följande sätt. Mjölken silas i tråg och får stå orörd, till
dess grädden satt sig. Denna skummas af och kärnas till
smör. Skummjölken slås sedan i byttor och värmes genom
kokad mjölk, som hälles däri. Till hvar tredje liter sådan
mjölk sättes ett skedblad tätmjölk, hvarigenom den löpnar
och blir mycket tjock. Den sättes därefter ned i källaren
i renskurade kar, hvilka hela vintern fyllas på. Förr kunde
en resande om sommaren ej få annan mjölk i Härjedalens
byar än tjockmjölk. Nu brukar man behålla hemma i byn en
och annan ko, när de andra drifvas ut till sätervallarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/12/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free