Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 171. Alnösundet (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången, som från marken leder upp till den höga stapeln.
Där stjälper han af sin börda, som med en skarp smäll
slår emot de under liggande plankorna. Redan innan vagnen
är aflastad, dryper mannen af svett, men han gifver sig
ingen hvila, förrän allt virket är uppburet. Då uppsöker
han en skuggig plats för att där svalka sig och torka af
sig den rinnande svetten.
På något längre afstånd från sågen uppstiger röken
från kolmilorna. Allt affall, som uppstår vid sågningen,
t. ex. bakar och ribbor, föres dit. Kolare, svartare än smeder,
mottaga det och uppresa det i milor, i hvilka det förvandlas
till kol, hvilka sedan liksom virket utskeppas och försäljas.
Så ter sig i allmänhet ett sågverk med dess arbete och
arbetsfördelning. Allt fortgår i en bestämd ordning, allt
till-varatages med den största omsorg. Till och med sågspånen
gör man sig till godo; med den eldar man under ångpannan.
Hvad som gjort Alnösundet till en af de förnämsta
platserna för den norrländska trävarurörelsen, är dess
gynnsamma läge emellan tvenne älfvar, som genomskära
vidsträckta och vidt åtskilda skogstrakter, från hvilka virket
billigt kan flottas utefter älfvarna. Därtill kommer, att
sundet erbjuder en förträfflig hamn samt har ett djup, som
tillåter äfven de största skepp att ankra mellan dess stränder.
Virket öfverföres på pråmar till de midt i sundet liggande
fartygen, i hvilkas ofantliga rum tusentals plankor och bräder
in-stufvas. Under tiden närmast före midsommar, då många
fartyg anlända för att intaga last, pågår lastningen långt in på
nätterna och stundom natten igenom. Ljus behöfver man ej,
ty vid den tiden är natten här ljusare än en kulen höstdag.
Så snart lasten är intagen, lägger man ut, ty fartyget vill
hinna med ännu en eller flera resor, medan sommaren varar.
An är det en stor lastångare, som lyfter ankaret och med
sakta fart glider ut ur sundet, än ett skepp, som hjälpes till
vägs af en bogserångare. Men där ute på fjärden sätter
ångaren till full maskin och skeppet spänner sina segel.
Länge ser man ute på hafvet ångaren, som bolmar ut
väldiga rökmoln, och skeppet, som med sina hvita segel sväfvar
fram öfver böljorna. Slutligen försvinna de för ögat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
