Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - 179. Renen efter A. E. Brehm (II) - 180. Resa i Lappland efter N. V. Stockfleth (II)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakten efter vildrenar är allmän och lönande i
Lappmarken, hvarför man uppfunnit många sätt att fånga dessa
djur. De fällas dock vanligast med lodbössor. Med en tam
ren åker man omkring i trakten, där vildrenarna uppehålla
sig, till dess man fått sikte på en flock. Då binder man
sin dragren och lagar så, att man är under vinden för
renflocken. Därefter kryper man inom skotthåll iakttagande
den yttersta försiktighet, ty vildrenen är mycket
uppmärksam och skygg. Lapparne lära äfven fånga renar med
snaror af hamptåg. Flera folkslag äro för sin utkomst helt
och hållet beroende af vildrenarna.
180. Resa i Lappland.
1.
Om vintern 1825 företog jag — skrifver den bekante
missionären Stockfleth — jämte några följeslagare en resa
i Lappmarken.
Lapparnes körredskap äro enkla men särdeles
ändamålsenliga. Öfver renens panna bindes omkring hufvudet ett
tåg eller band, och i detta knytes en töm, som vanligen
är gjord af renskinn. När man kör, lindar man tömmen
hårdt om högra handen, på hvilken man har en tjock, luden
renskinnshandske, för att tömmen ej måtte skära in däri.
Genom att kasta tömmen åt höger eller åt vänster styr
man renen. Kring dess hals hänges en ring af ludet
renskinn. Däri fästes nedtill en dragrem, som från detta
seltyg löper under renens bringa och mellan dess ben bakåt
till en ögla i släden. Omkring halsen hänges ett halsband
med en bjällra. Slädarna äro af två slag. Båda slagen
likna små båtar. De äro framtill spetsiga och baktill tvära.
Bottnen är rund och har en platt köl, som är en dryg hand
bred och tre centimeter hög. Slädens höjd är omkring tre
decimeter. Båtarna, som höra till det ena slaget, äro
alldeles öppna; de, som höra till det andra, hafva däremot
framtill ett hvälfdt, vanligen med sälskinn öfverdraget däck.
Detta tjänar till skydd för den åkande, som med utsträckta
ben sitter på slädens botten. Lapparne själfva begagna
oftast odäckade slädar, emedan däcket hindrar deras rörel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
