- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 3, 4, 5 och 6 /
408

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 193. Fritjofs saga (III) - Fritjofs frieri - Kung Ring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De taltes vid om de glada dar,
då morgonens dagg låg på lifvet kvar,
om barndomsminnen,
de rosengårdar i ädla sinnen.

Så sutto de hviskande dagen om,
de hviskade ännu, när kvällen kom,
som aftonvindar

om våren hviska i gröna lindar.

Under samtalet förärade Fritjof Ingeborg sin dyrbara
guldring och fick af henne en till gengåfva, och därmed
lofvade de hvarandra sin tro.

Kort därefter beslutade Fritjof att begära Ingeborg
till äkta. Han for fördenskull till kungsgården. När han
kom fram, sutto konungarne på sin faders hög och skipade
lag bland folket. Fritjof hälsade dem höfviskt och
framförde sedan sitt ärende. Konungarne svarade honom hånligt.
De menade, att genom en slik begäran skedde dem föga ära,
och att deras syster, konungadottern, vore alltför god åt en
man af så ringa härkomst, som ej innehade någon
värdighet. Men, ville Fritjof blifva deras man, kunde han få det.
»Er man blir jag knappast», var Fritjofs svar,

»är man för mig själf, som min fader var.»

Aldrig skulle han därefter, sade han, vara dem till
någon hjälp, i huru stor nöd de än måtte komma. Därpå
for Fritjof åter hem till sitt.

Kung Ring.

Vid denna tid rådde öfver Kingerike i Norge en gammal
konung, som hette Ring. Han var ganska rik och mäktig.
Då han sporde, att konungarne i Sognefylke brutit
vänskapen med Fritjof, tyckte han, att det var ett lägligt
tillfälle ätt underkufva dem. Han affärdade därför till de bägge
bröderna sändemän, som på hans vägnar skulle förelägga
dem det villkoret, att antingen skulle de godvilligt
underkasta sig och betala honom skatt, eller ock skulle han
anfalla deras rike med härsmakt. De svarade, att de icke
ville i unga år lära det, som de ej ville kunna på gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/36/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free