- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 3, 4, 5 och 6 /
478

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 210. Magnus Ladulås efter C. O. Arcadius (II)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de tacksamma bönderna tillnamnet Ladulås. Slutligen utgaf
Magnus ock en lag om konungsfrid. Enligt denna förbjödos
alla fejder och våldsamheter i det landskap, där konungen
för tillfället uppehöll sig.

Förut skulle, då ny lag stiftades, denna för att blifva
gällande godkännas af tingen i de särskilda landskapen.
Magnus förordnade däremot, att konungen med sitt råd och
sina förnämsta män skulle äga att utan tingens hörande
stifta lagar om sådant, som ej förekom i de gamla lagarna.
De möten, där stormännen samlades för sådant ändamål,
kallades herredagar.

De stormän, som konungen plägade kalla till
öfverlägg-ningar om rikets angelägenheter, utgjorde konungens råd.
Yissa af rådsherrarne voro städse närvarande hos konungen
för att hjälpa honom i den dagliga styrelsen. Bland dessa voro
drotsen och marsken, hvilka voro konungens förnämsta
medhjälpare, samt kanslern, som uppsatte konungens skrifvelser.
Längre fram i tiden biträdde drotsen oftast vid utöfningen
af konungens domsrätt, då marsken däremot hjälpte honom
vid ledningen af krigsväsendet.

Af största vikt för stormännen var förordningen, att
medlemmar af konungens hird, som tjänade till häst och
rustade på egen bekostnad, skulle åtnjuta skattfrihet för
sig och sina gods. Ja, det medgafs för hvar och en, som ville
och förmådde det, att genom sådan tjänst, hvilken kallades
rusttjänst, förvärfva sig frälse eller frihet från de afgifter
till kronan, som betalades af andra medborgare. De, som
åtnjöto frälserätten, gjorde den snart ärftlig, förvärfvade
ännu flera förmåner och bildade ett eget stånd, det
världsliga frälset eller adelsståndet.

En tapper och väl bepröfvad frälseman af god börd
tunde af konungen erhålla rid^arvärdighet. Denna
tilldelades under stora högtidligheter och var synnerligen
värderad. Riddaren aflade ed på att strida för kyrkan och
fäderneslandet samt att taga kvinnor och värnlösa i beskydd.

Magnus Ladulås afled i sin bästa ålder år 1290 till
sorg för sitt folk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/36/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free