Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 220. A. Lefnadssättet under medeltiden af C. O. Arcadius (IV) - Borgerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgerskapet.
Sist bland stånden utvecklade sig borgarståndet. Redan
under den hedniska tiden hade städer funnits, men deras
invånare kommo icke att intaga någon från bönderna skild
ställning, förrän den allmänna stadslagen utfärdats på
1350-talet under Magnus Erikssons regering. Enligt denna
ut-öfvade städernas köpmän och näringsidkare, hvilka
sammanfattades under benämningen borgare, egen lagstiftning,
lag-skipning och förvaltning. Deras makt var dock inskränkt
af rådet, som de valt bland sig själfva, och en kunglig fogde.
Endast borgare hade rätt att drifva handel och handtverk.
På borgerskapets och de borgerliga näringarnas utveckling
öfvades stort inflytande af främlingar, i synnerhet tyskar.
Under hanseförbundets storhetstid tillvällade sig dessa större
delen’ af Nordens handel och nedsatte sig i stort antal i dess
städer, hvilkas styrelse de länge behärskade genom lagens
stadgande, att städernas råd till hälften skulle utgöras
af tyskar.
Staden var alltid afskild från den omgifvande
landsbygden genom en graf, ofta äfven genom en vall eller en
mur med torn, som skulle vara skydd mot fientliga anfall.
Gatorna voro till följd af stadens begränsade utrymme
mycket trånga och ganska mörka, enär öfre våningarna
i husen sköto fram öfver de nedre. Stenläggning fanns
i allmänhet, men vanligen bestods ingen annan renhållning
än den, som regnet kunde åstadkomma. Husen byggdes
dels af trä, dels af sten och vanligen med gaflarna åt gatan
samt åtskildes från hvarandra genom trånga, smutsiga
gränder. Undervåningarna voro mestadels upptagna af
handtverkarnes och köpmännens bodar. Dessa hade åt gatan
stora öppningar, tillstängda med träluckor, af hvilka den
öfre liksöm på marknadsbodar nu för tiden kunde lyftas
upp, så att den bildade ett tak till skydd för varor och
kunder, under det att den nedre fälldes ned och utgjorde
en skifva, där varorna framlades. Idkarne af samma yrke
bodde merendels vid samma gata. Medelpunkten af staden
utgjordes af torget, vid hvilket rådhuset var beläget, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
