Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 228. Gustaf I:s sista tal till rikets ständer efter A. Fryxell (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges barn skulle vilja rifva mig upp ur mullen, om
det stode i deras makt. Dock må jag icke blygas att
bekänna mänsklig svaghet och skröplighet, ty ingen är
fullkomlig och utan vank. Därför beder jag eder, att I såsom
trogna undersåtar viljen för Kristi skull förlåta och öfverse,
ehvad brist som varit med min regering. Uppsåtet har
alltid varit till rikets och dess inbyggares bästa. Mina
grå hår, min fårade panna bära nog vittne om de många
faror, vedervärdigheter och bekymmer, jag utstått under
min fyrtioåriga regering.
Gustaf Vasas graf i Uppsala domkyrka. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>