Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 231. Uppsala möte efter O. Alin (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Följande dag företogs frågan om Johans
gudstjänstordning. Alla förkastade den. Då riktade ordföranden
skarpa förebråelser till de präster och särskildt till de
biskopar, som så lättfärdigt antagit denna
gudstjänstordning. Dessa kommo fram den ene efter den andre, erkände
sitt lättsinne och erhöllo förlåtelse. Härefter framträdde
drotsen och tackade biskopen i Strängnäs och hans
prästerskap för den ståndaktighet, de lagt i dagen under konung
Johans förföljelser. I samband med förkastandet af Johans
gudstjänstordning beslutade mötet, att Laurentius Petris
kyrkoordning skulle följas vid gudstjänsten.
Hertig Karl, som icke deltagit i mötets förhandlingar,
godkände dess beslut, sedan några uttryck, som han ansåg
luta för mycket åt katolicismen, blifvit ändrade.
Uppsala mötes beslut utfärdades i hertig Karls, rådets
och de i Uppsala samlade biskoparnes och meniga
prästerskapets namn, men det undertecknades ej endast af dem,
som deltagit i mötet, utan sändes i en mängd afskrifter
till alla landsdelar, upplästes på tingen och blef öfver allt
gilladt och antaget. Det underskrefs af myndigheterna i
städerna och bekräftades med landskapens och häradens
sigill, hvarjämte många betydande män inom alla
samhällsklasser äfvenledes påtecknade sina namn. Urkunden till
denna för vår kyrkas bekännelse så viktiga handling
förvaras i riksarkivet i ett silfverskrin, som Karl XI lät
förfärdiga till jubelfesten 1693.
Uppsala mötes beslut framträdde sålunda i det yttre
som ett gemensamt uttryck för svenska folkets vilja, och,
att det var ett sant uttryck därför, torde ej kunna
bestridas. Stridigheterna om trosläran under Johans tid hade
väckt vårt folk ur dess likgiltighet för lifvets viktigaste
angelägenheter och hade lärt det inse, att det måste
intaga en fast ställning i dessa frågor. Med Uppsala mötes
beslut intog det en bestämd ståndpunkt. Svenska folket
slöt sig därigenom öppet till den riktning inom
reformationen, som bär Luthers namn, och till sin och Europas
lycka fick det inom en ej aflägsen framtid visa, att det
icke var sinnadt att afvika från den riktningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
