Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 268. *Ur Svea af E. Tegnér (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I yppig hvilas famn han fritt förakta må
de hjältedar, som flytt, den kraft, han kallar rå.
För sorglös njutning född, för lekar blott och löjen,
han läspe tidens lof och fire dagens nöjen.
Enhvar sitt lynne har. Jag älskar dig ej, tid,
som smilar öfver oss i falsk och veklig frid.
Mig gläder stormens sns och fädrens stora minnen,
jag älskar deras mod och deras höga sinnen,
då Nordens son ej än tog andras seder an
och njöt, hvad jorden gaf, och tålde som en man.
Bort med den falska konst, som sinnets kraft förvekar,
och flärdens tomma prål och yppighetens lekar!
––Den tiden är förbi,
då trygg som klippans rot, som himmelns vind så fri
och närd utaf den skörd, som på hans täppa grodde,
Europas segrare i Nordens hyddor bodde.–
I ädle, mossa gror på edra glömda ben,
er lefnads hjältedikt är slutad länge sen.
En annan värld står upp. Yälan, välan, I fäder,
hvem är den mänskoätt, som på er aska träder?
O, blygd! Är detta er, är detta göters stam,
fåfänglig, glitterströdd, småsinnad, afnndsam,
med sina små begär, med sina halfva dygder
och söderns yppighet i fattigdomens bygder?
Hvar är din forna kraft, ditt forna allvar? Hvar
det hjältenamn, o, folk, som trötta ryktet bar?
Och nitet, som gaf gods, gaf lif för statens heder,
och ärans gudadröm och våra fäders seder?
Du leker ntan blygd på deras helga stoft
och jollrar flärdens ord och fångar blommans doft.
Gå, jag har ingen sång för dylika bedrifter.
Dn bär ej utländskt ok. Ditt eget ok är värre.
Hvar slaf af sitt begär har en tyrann till herre.
Den ej nmbära kan, bär lätt en oväns band,
och svärdet trifves ej uti hans snåla hand.
Dn sofver, Svea folk. Hvem vill din hvila rubba?
Men sveket med sin dolk, men våldet med sin klubba,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
