Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 273. John Ericsson af E. Beckman (F)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ett land med mera utvecklad industri tillgodogöra sig
denna sin uppfinning flyttade han öfver till England.
Varmluftsmaskinen, som gick mycket väl, då den eldades
med ved, passade icke för Englands bränsle, stenkol. Detta
var en stor missräkning för den fattige unge uppfinnaren.
Men han hade hvarken tid eller lust att sitta med händerna
i skötet och beklaga sig öfver sin motgång. Han hade fått
anställning på en mekanisk verkstad. För dess räkning
utförde han en förbättrad ångmaskin med konstgjordt dr^g,
och han fick snart nog tillfälle att pröfva den i en mycket
märklig täflan.
Amerikanskt järnvägståg 1831.
I vår tid har man svårt att föreställa sig, huru det
gick till, då inga järnvägar funnos. Den, som icke var rik
nog att åka, måste då, om han ville begifva sig till en
annan ort, gå till fots. Men detta medförde stor tidspillan.
Ja, då det gällde längre afstånd, var det ofta nog för den
mindre bemedlade alldeles omöjligt att resa. Han fick
vackert stanna hemma. På sådant sätt hölls han ej sällan
mot sin vilja för alltid bunden vid samma fläck. För
handelns och näringarnas kraftiga utveckling lade också den
långsamma och dyrbara samfärdseln stora hinder i vägen.
Uppfinnarne sysslade därför mycket ifrigt med frågan
om att snabbt och billigt förflytta personer och varor från
en ort till en annan. Tanken på järnvägar med ångvagnar
trängde sig alltmer i förgrunden. Men på många håll
ansågs denna tanke så förflugen, att man i långa och lärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
